Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SENTRÅDSSPINNING, TENNDRAGNING OCH BÄLTSMYCKEGJUTNING. 175
Graan s. 29: >Bruden rijfwer först sitt fletha bandh uthur sitt håår, thet af vll
ähr wäfwit och med teentrådh besatt ...»
Lundins s. 28: »När som lapparna fria så är det et kiännemärckie att de hafwa
tenskoband med ulltrå uti och med åtskillige färgor. Då håller han sig dat nättaste
som han kan: och med tenarmband bruka de också, de kalla dem bergsprinthare.»
Schefferus berättar, s. 266, att lappkvinnorna med den tenntråd de spinna, utsira
sina muddar, stövlar, handskar, skor, renåktyg o. s. v. i form av stjärnor, blommor,
rosor, fåglar och fy rf otingar, särskilt renar. Han avbildar en lappkvinna dragande
tenntråd (med sannolikt oriktig handställning) samt ett föremål med tennbrodyr.
Högström omtalar (s. 88), att de med tenntråd smycka sina bälten, kläder och
körredskap; vidare (s. 147): >På bältet sitter en pung, broderad med Tenn, i hwilken
de hafwa sina eldsaker» etc.
Leem s. 369 f.: »De bordere med Tin-Traade Beltet, som bindes om Reensdyrets
Liv, og Kraven, som hienges om dets Hals (jfr Linné s. 60), Penge-Punge, det T0y,
som laadne Skindkiortle stoiferes med om Halsen, i Brystet, for Hsenderne, i Fligerne
og neden om, det T0y, som Haand-Klappen paa laadne Skin-Handsker bestaaer af, og
andet mere . . . Traaden legge de i adskilligt Mynster plåt og 10s paa T0yet, der
bor-deres, og fseste den til samme ved af Rensdyrs Fod-Sener virked Traad; ellers bruge
de og et Slags ophseved Bordering, hvortil behaves end meere Fliid og Arbeyde.»
Diiben s. 132: »Denna [tenntråden] lägges nu i sina bestämda faponer på det som
skall broderas: penningpung, bröstlapp, krage, handske, seltyg för renen etc., och
fastsys med sentråd. Sådan tråd inlägges ock i trä.
Drake s. 203: Kjolar och lapp-pälsar, det de göra så nätt, att det nästan får
utseende av silverbrodering.
Mönsterbok för lapsk hemslöjd pl. 16-25. Innehåller en analys av
tenntråds-ornamenten jämte avbildningar av en del föremål med tenntrådsornament: barnmössa
halsremmar, manskrage, bälten, barnkläden, skinnpung, seltyg.
38. Härom olika uppgifter. Se G-raan, Leem och Diiben i not 35.
39. Tenndragning var oftast och kanske ursprungligast ett kvinnogöra.
Rheen s. 57: »The quinfolck som snällest äro och nättest omgåå med trådhragande
och burderande hålles hoos them i största ära.»
Grraan s. 53: »Lappmödrarna lära theslijkes sina döttrar deras konstigaste slögder,
som ähro draga och sy på åthskilligt medh teentrådh ...»
Högström s. 88: ». . . deras Tentrå, som qwinfolken göra, och som de så konstigt
draga samt fortena, som hade de lärt af den yppersta Mästare.» - Diiben s. 132.
Drake s. 203: »Blott få lappkvinnor voro händiga nog att kunna åstadkomma de
broderier med tenntråd och garn, varmed den lappska dräkten var smyckad; särskilt
svårt ansågs vara att få jämn och fin tenntråd, dettnie; tillverkades av sömmerskan
sj älv.»
40. Rheen s. 57: »Kunna och somblige uthskiära former af been ther uthi the
giuta sina Teenbälten, bådhe för Mäns och quinnos pehrssoner.» - Item Grraan s. 52.
Högström s. 87: »Sina formar, i hwilka de gjuta sina Tensaker, göra de sjelfwe.»
Drake s. 177: ». . . formar, skurna i renhorn; dessa formar kallades skuvvie.*
Leem s. 374: »De udskiere Kniv-Skafte, og st0be Tin deri.»
41. Rheen s. 62: »Alle lappquinfolck bruka teen bälten tree finger bredha, och
widh samma bälten binda the een hoopp Messingz kiädjor, them the hängia fram för
sigh, ther på sitter knijf, Nåålhuus, pungh och een stor hoopp Ringar af Messingh
fastbundna, som wäll är tillhoopa ett lisspnndh till wicht.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
