Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 NILS KEYLAND.
Dylika med prydnader besatta dräktdelar utgjorde vanligen äreskänker vid
giftermål (lineen s. 11),
Linné s. 139: »Siälfwa bältet är med ten ah- silfwerpärlor beslaget.»
Högström s. 147: >Både män och qwinnor fästa underamddarne omkring sig med
Tenbälten, gjorde nästan på samma sätt som de af Sölfwer.»
42. Rheen s. 62: ». . . Doch hafwa alle lappquinfolcken een kraga fram i bröstet,
den the kalla kracka, på den samma sy the een hoopp Sölfwer Mallior, somblige hwijte
och somblige förgylte, med hängiandhe löf uthi, huilket är theras ornaat, ochprydnat;
bruka och så the Bijke icke allenast sådana mallior på sine kragar, uthan och på sine
kiortlar fastsydde, så ät somblige hafwa dubbelt, somblige tredubbelt Sölfwer fram i
bröstet. The fattige som icke så förmögne ähro, att the kunna Rådha sigh Sölfwer
Mallior, bruka i staden antingen teen eller Messingz Mallior.»
G-raan s. 28, 29: [Vid frieri giver] »Modren ett Sölfwer bälte . . . Item een hoopp
Sölfwer Mallior på kläde sömmat, som lappquinfolcken bruka fram i theras bröst, then
the kalla kracke . . . Bruden sätter på sitt hufwudh ett Sölfwer bälte eller tu, huilka
hon brukar för krautz eller Gröna, fram i bröstet hafwer hon een hoopp Sölfwer mallior
dubbelt eller tree dubbelt, eller effter som hon är Rijk och förmögen till, sammaledes
och ett Sölfwer bälte kringh om sigh etc. ...»
Lundius s. 28: »Medan som de fria i Unmå lappmarck kläda de sine brudar att
de binda ett silfbälte kring om hufwud och med utslagit hår och ett silfbälte mitt
omkring lifwet och går med lutat hufwud.» - Jfr Rheen s. 12.
Rimkrönika s. 17, 18: »Malljor äro både af silfwer så wäl förgylte som oförgylte
såsom ock til hwardagzbruk af ten och krusade: Sittia på både sidor om öppningen på
kiortelen i rad vtföre barmen wid pass l VB qvarters längd, eller litet längre; sedan är
kiortelen hel ända vtföre som eu skiorta, allenast kragen kring om halsen är stickad
med ten en twerhand bredt, elliest bruka the och lösa kragar, hwarpå sådane Malljor
sättias och bäras, näst til kiortelen inom kroppen på halsen .... Bälten äro åtskilligt
giorde effter gamla modet somlige med drifwet arbete, somlige med stickat arbete, en
del släta.»
Tornaeus s. 50: »Tröijan hänger ihoop medh kiortelen, besatt medh hwijta och
förgylta Sölfwer Malior. Sädan hafwa dhe en bröstduuk all öfwer satt medh förgylt
Sölfwer: thet binda dhe för bröstet, låtas dher medh wara nog granna och hafwa.
Sådana kläder draga dhe om Marknadztijder alla dagar, och hemma på helgedagarna.
Men dhe fattiga få intet så låta.>
Se även Tuderas s. 20.
Högström s. 145: »Sölfwerbälten, som bestå af breda listor, på hwilka
Sölfwer-plåtar antingen kantige, som Tärningar, eller runda, äro fastade, så täta intill
hwar-andra. ät af sjelfwa remen, på hwilken de sitta, föga eller intet kan synas. Desse
plåtar (äfwen som maljorna, dem qwinfolken pläga hafwa på sina bröstlappar eller
kragar och kjortlar fastade) med lösa hängande löf öfwer allt beprydde, som pläga wara
förgylde äfwen som sjelfwa Tärningarna på bältet.»
Laestadius s. 120: »Silfverbältet är af läder, ungefärligen 2 tum bredt, hvarvid
fyrkantiga, förgyllda silfverplåtar äro fästa tätt invid hvarandra, så att intet af sjelfva
bältet synes. Dessa äro försedda med löfverk, spännas omkring lifvet, och nyttjas af
både män och qvinnor.»
Om den s. k. silfverkragen (kråka) skrifver Laestadius följande: »Den är af mörkt
kläde och liknar till formen en stor, gammalmodig nattkappa, som är öppen framtill?
och i hvilken man träder in hufvudet. På denna krage är en stor mängd silfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
