Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMMALDAGS SEDER O. BRUK UTI OLDEN, NORGE. 189
stugan liksom även Ijorens lucka var alltid öppen, när det brann i
ugnen.
Till jul hade man alltid stortvätt, och så tvättades hela huset,
vilket annars ej förekom så ofta, men till jul skulle det vara rent
och pyntat överallt. Och friskt enbarr, d. v. s. hackat enris,
ströddes ut på golvet. Till julbadet hade man kar i fjöset, och då
var det att tvätta sig i dem. En kanna vatten värmdes upp och
blandades ut med kallt. Som en förberedelse till sabbaten brukade
man, i synnerhet ungdomen, gärna skjuta av något skott, och så
sattes julaftonen en nek av korn eller havre ut åt fåglarna.
När man julaftonen hade ätit steken, tvättat sig från topp
till tå och ömsat kläder, så tändes ljusen, vanligen tvänne talgljus
i blanka mässingsstakar, och så hölls kvällsandakt, l var mans hus
var det då sed att man läste om julens betydelse och sjöng.
Husfadern läste antingen en del av julevangeliet eller något ur en
andaktsbok som passade för stunden, och Kingos julpsalmer sjöngos
en före och en efter läsningen. En psalm, som brukade sjungas
var: :>Eet lidet barn saa lystelig.»
Omkring kl. 10 åts det kväll, och då hade man gärna de bästa
rätter man kunde skaffa sig, såsom smör, tunnbröd, kokt fisk (sej)
och mjölksoppa av fint kornmjöl eller risgryn.
Sedan tillbragtes tiden med att läsa olika slags böcker, tidningar
fanns ej dpn tiden. »Almuevennen» var den enda där då kända
tidning, och endast en njan i Oiden var abonnent på den, - Vanligen
var man uppe till kl. 12, då man lade sig efter att först ha varit
uti i ladugården och givit kreaturen mat.
Hela julnatten brändes det emellertid ljus, av vilken anledning
visste man ej riktigt, man mente att det möjligen var till minne
av Jesu födelse, det stora världens ljus, eller att det måhända var en
lämning från hedendomens dagar. Våra hedniska förfäder trodde,
att under julen all möjlig slags trolldom var ute på färd, och eld
kunde ju bevara från allt ont.
Så brukade man också med tjära rita kors på dörrarna för
ätt-intet ont skulle kunna komma in. Sådana med tjärkors målade
<lörrar kan man ännu få se här och var uti Oiden, men efter 1830-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
