Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runstavens uppkomst. Av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUNSTAVENS UPPKOMST.
J.)
Bohuslän, Värmland, Härjedalen och Jämtland, sålunda inom
trakter, som ijstort sett falla utanför det gamla Sveriges gränser. Mest
känd är typen från Norge,
där den särskilt inom dess
södra delar har en rik
spridning, fig. 14-16, i former,
som stundom mycket Jnära
erinra om den ovan fig. l
avbildade svenska runstaven.
Gå vi längre norrut i
Norge, träffa vi i Tröndelagen
en kalenderstav, fig. 17, som
har en viss likhet med de
svenska runstavarna från
Dalarna å ena sidan, men å den
andra en ännu större likhet
med de kalenderstavar, som
finnas hos de svenskspråkiga
esterna - av dem kallade
rimstainar - fig. 18, och som
finnas spridda längre in i
Östersjöprovinserna utanför
den skandinaviska
folkgränsen.
Härmed hava vi nått
utanför de germanska folkens
ostgräns. Den ryska
etnografien är, frånsett
yttringarna av allmogens konstflit,
mycket litet känd. Genom
en tillfällighet känna vi
emellertid från svenska
samlingar åtminstone en
kalenderstav härifrån, fig. 19. Denna härstammar från Nord-Byssland och är
skänkt av insp. M. Smith till Medelpads fornhem i Sundsvall. Den är
Fig. 18.
Rim-stain, Nuckö-Rickholtz, Estland, dat, 1827.
Nord. M. 89,635.
L. 57,7 cm.
Fig. 10. Kalen-
derstav, dat.
1618,
Nordost-ryssland. Medelpads Fornhem, Sundsvall,
2,575. L. 68 cm.
Fig. 20. Kalen-
derstav, syrjä-
nisk. Efter
Sreznevskij,
anf. arb. Tab.
IV: 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
