Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runstavens uppkomst. Av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
NILS LITHBElUi.
daterad 1618. Kalendern börjar med l mars. I typen erinrar den å
ena sidan örn de yngre finska formerna, fig. 8, å den andra om de
engelska, fig. 12. Men den skiljer sig från de förra, genom att den
icke har dagrunor utan i kanten inskurna hak för dagarna; från
de senare skiljer den sig genom att den saknar gyllental. De flesta
helgdagarna äro utmärkta av kors eller av ett kors inom en ring;
i denna sin helgdagsbeteckning företer den likheter med våra
dalastavar. En alldeles liknande stav linnes avbildad hos Sreznevskij,
anf. arb. Tab. IV fig. l, och överensstämmelsen inskränker sig icke
blott till formen, den gäller även indelningen och heJgdagslängden.
«*.
Fiff. 21. Kalenderstav, tschuvaschisk. Efter Riitimever. anf. arb. s. 809.
C> f i, ’
(Se nedan sid. 10 not 1.)
En annan kalenderstav, som förekommer hos de i nordöstra
Ryssland boende syrjänerna är sexkantig med inskurna skåror för
dagarna, fig. 20.l
Nu börja vi få en friskare etnologisk luft kring runstavarna,
och fortsätta vi. vidare ut mot primitivare folk, träffa vi
kalenderstavar hos ostjakerna,2 och hos tschnvascherna vid Volga finna vi
en kalenderstav i form av en sticka av 1,285 m. längd och O,o: m.
bredd, med inskurna raka och sneda streck, fig. 21. De raka före-
1 Se härom även Sclircnk, Reisc nach dem NO. des e u ropa i schen l-tnsslands.
Dorpat 1848. T, sid. 830.
2 Enl. Schnippel företrädda i Mus. f, Völkork. i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
