Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ynglingalaget. En gengångare i samhället. Av Sigurd Erixon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YXQLINGALAGET. EN GENGÅNGARE I SAMHÄLLET. 103
utpräglad är ju skillnaden mellan gift och ogift kvinna, framförallt
ifråga om hårets behandling och den därmed sammanhängande
huvudbonaden, men även i färgvalet. Beträffande männen äro
svårigheterna långt större för forskningen på grund av mansdräkternas
känslighet för moderna. Skillnaden mellan barn och yngling är
mest påvisbar. Den speciella barndräkten plägar ju ofta avläggas
vid konfirmationen och ersättas av de egentliga kaiiakläderna,
vartill i många landsändar även räknats hatten, som där ej nyttjats
av småpojkarna. Hatten utgjorde redan under medeltiden ett av den
frie, vuxne mannens värdighetsattribut liksom käppen, som i detta
fall ersätter vapnet, varur husbondekäppen i stort sett kan visas
ha direkt utvecklats. Det tydligaste exemplet härpå är käppyxan.1
TJrsprungligare manliga dräktskillnader, som kunna påvisas ha
förefunnits även hos indogermanerna och som markerades vid eller
sammanhänga med initiationsriter, äro väl däremot nu så gott som
utplånade hos vårt folk.
Klarast framträder emellertid ungdomens särställning gentemot
de yngre och äldre i umgänget. Ynglingarna ha, där de bildat ett
verkligt lag, haft egna slutna fester, men vanligen firades dock
helgdagar och helgdagsaftnar i lekstugor eller gillen tillsammans
med flickorna. En för ynglingalaget ensam nyttjad umgängesform
mellan könen är nattfrierierna, som huvudsakligen kvarleva i
Svealand och Norrland, även om spår därav finnas söder ut, t. ex. i
Småland. Däremot umgingos ynglingarna ogärna eller ej alls annat
än i familjen med de okonfirmerade. Dessa voro framförallt
uteslutna från deltagande i nattfrierierna, och om de sökte följa med
på dessa, blevo de straffade och förföljda. På samma sätt är det
först konfirmationen, som öppnade tillträde till lekstugor och
ungdomens speciella gillen och fester.
Byn är organiserad såsom ett de gifta männens förbund. Till
bj^stämmor och bylagets särskilda fester hade ynglingarna icke
tillträde.
Förefintligheten av en viss organisation av ynglingaklassen
framgår först och främst av dess invigningsceremonier.
1 Jfr sid. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
