Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Stockholms stolmakareämbetes historia 1664-1846. Av Arvid Bæckström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL STOCKHOLMS STOLMAKAREÄMBETES HISTORIA 1664-1846. 219
månadh för sigh på det han desto battere wedh åhrsens omlop kan dhen
högtährade H. Magistraten eller dess tillförordnade förman giöra.
Desse ähre nu dec punchter som iagh undertecknadt medh mine
ge-seller och lährodrängar hafwa samtyckt och öfwereens warit [wij oss emellan
uthi een fulldigheet till rättelsse hafwa samtyckt] och begere uppå det
under-dånigeste uthaf den högtährade H. Magistraten, att dee feel som her
uth-innan finnas, måtte blifua Emenderade, Corrigerade och förbättrade
[corri-gerade och rättade]; hwar uppå wij uthj underdån ödmiukheet forwente detta
lofwelige ährende måtte WercJcställas och nå sin gunstige Effect, dess till
wisso under min egen handh mitt Nampn skrifwit den 4 Januarij Anno 1665
[och med ödmiuk wyrdnadh een gunstigh confirmation afbijdhe. Datum
Stockholm den 26 Novemb. Anno 1664].
Jean G ohart.
Detta förslag 1665 till stadgar rörande mästarnas, gesällernas
och lärpojkarnas plikter och skyldigheter - en blandning av
ämbets-och gesällskapsordning - som från början endast avsågs att gälla,
till dess ett definitivt »skrå och gille» blev fastställt, synes ej,
såvitt jag funnit, erhållit någon slags konfirmation.1 Antingen blev
det ändå rättesnöret för ämbetet eller redde ämbetet sig med den
allmänna skråordningen av den l mars 1669 och dess efterföljare.-
En ämbetsordning var säkerligen påkallad, till den kraft den
kunde ha. Redan den 2 maj 1665 klagar »Johan Goa ath Lorentz
Nilsson och P. Merliere prsajudicerade honom» uti hans ämbete. Om
Goharts senare verksamhet vet man ännu knappast mer än att han
gjorde 4 dussin rygglösa stolar till Karl XI:s kröning i Uppsala
1675 (enligt uppgift, ur hovkassaräkningar, i Eichhorns efterlämnade
papper).
. .
Ämbetet växte emellertid. 1689 års ämbetsrulla upptager 5
mästare: åldermannen J. Goliart, bisittaren O. Hök samt J.
Danielsson, J. Andersson och H. Dreijer (Gohart och Dreijer voro »utländske»
1 Ämbetena sorterade intill 1636 under magistraten in pleno, 1636-1672 under
ämbetskollegium, 1673-1821 under byggnings- och ämbetskollegium och 1821-1846
under politie-, ämbets- och byggningskollegium.
2 D. 14 mars 1754 utfärdade byggnings- och ämbetskollegium ett reglemente för
stolmakar eg esällskap et, ett reglemente, som senare i några punkter ändrades (se
sid. 224).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
