Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Stockholms stolmakareämbetes historia 1664-1846. Av Arvid Bæckström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 ARVID BACKSTRÖM.
mästare); 7 gesäller samt l pojke. 1730 funnos i Stockholm 7 st.
stolmakare.1
I överflödsförordningen av d. 8 nov. 1731 förbjöds bl. a., vid 100
d. smts böter och varans konfiskering, från d. l jan. 1732 införseln
»af allehanda utrikes Meubler, Tapeter, Skåp, Cabinetter, Bureauer,
Grueridoner, Bord, Sängar, Stolar, m. m., som–––– af trä eller
smide utrikes förfärdigas».2
Och i förordningen av d. 19 maj 1739, säkerligen dikterad mer
av hantverkspolitiska synpunker än av nit mot överflöd, återfanns
»stolar» bland alla de »utrikes varor och persedlar, hvilka skola
hädanefter til införsel i riket aldeles vara förbudne».
Alltsedan manufakturerna 1731) lades under hallrätt, och därmed
hall- och manufakturrätten bildades, ställde sig flera stolmakare, i
stället för att gå in under ämbetet, under denna rätt, korteligen
kallad »hallrätten:-/5
I den »hallordning och allmän manufacturierätt för alle
manufac-turister uti silke, ull och linne, som icke egenteligen under
skråordningen böra begripas», som utfärdades d. 21 maj 1739 (med tillägg d.
23 mars 1742 och i delvis annan redigering d. 2 april 1770), uppräknas
1 Stolmakaruas växlande antal kan något belysas genom följande ur olika källor
hämtade siffror: 1751 10 mästare, 6 gesäller och 13 läropojkar: 1758 11 mästare: 1786
10 mästare (dessutom 6 mästare och änkor, som ej ha verkstad); 1787 9; 1797 14 och
1816 6 mästare. Enligt landshövdingens 5-årsberättelser funnos för följande år följande
antal mästare, gesäller och läropojkar: 1827 7-5-4: 1.828 7-8-4: 1829 7-9-3:
1830 7-7-3: 1831 7-7-6; 1832 7-5-8; 1833 7-9-10; 1834 9-15-20: 1835
11-20-22; 1836 11-21-19; 1.837 11-8-20; 1838 12-16-22; 1839 10-18-25:
1840 10-11-21: 1841 12-8-22; 1842 15-16-27; 1843 11-5-26; 1844 12-3-24:
1845 15-7-29 och 1846 19-3-28. - Är 1787 funnos (enligt Flintberg) utanför
Stockholm blott 1. mästare i 4 andra svenska städer; 2 av dessa arbetade ined var sin
lärling, de övriga 2 arbetade ensamma.
2 Denna förordning tycks J. A. Flintbcrg förbise, då han påstår (Bruksidkares,
städers och borgerskaps ömse förmoner och skyldigheter, 1789, 11:136): »Ifrån och med
1724 til och med 1739 var införsel af utrikes fabriquestilverkningar tillåten.» Med
året 17*24 åsyftar han förmodligen det s. k. produktplakatet (jfr den något dunkla
framställningen s. 3-4 i J. F. Nyström, Bidrag till svenska handelns och näringarnas historia.
1884).
3 Angående städernas hallrätter, som alla lydde under kommerskolleginm och som
upphävdes först d. 25 febr. 1846, se J. Lundell, Om handtverksskrån etc., Lund 1846,
s. 9 o. f.: J. W. Arnberg, Anteckningar om frihetstidens politiska ekonomi. Uppsala
1868, s. 87 o. f.: N. Östman, Stockholms rådhus och råd, 1915,, I: 45 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
