Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Stockholms stolmakareämbetes historia 1664-1846. Av Arvid Bæckström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL STOCKHOLMS STOLMAK AREÄMBETES HISTORIA 1664-1846. 221
i art. 2 § l först inemot 30 olika textila manufakturister och
hantverkare, såsom hörande i första instans under hallrättens jurisdiktion,
men där namnes också »andre fabriquer och konstnärer, af hwad namn
de wara mage, som sig därunder [= under hallrätten] begifwa wilja».
För dessa »andre fa.briquer och konstnärer», dit också som sagt
åtskilliga stolmakare under årens lopp räknade sig, gällde de »allmänne
manufactur- och handtwärckeriprivilegierna»
(hantverkshus-privilegierna av d. 18 sept. 1668, förnyade d. 29 maj 1739).1
Efter godkänd besiktning på hallen skulle hallrättsniästarnas
varor förses med hallstämpel i lack eller bly (hallordningen 1739, 8
art. 4 §). Denna stämpel skulle enligt en publikation av d. 28 sept.
1739 visa »Stockholms stads vapen eller S. Eriks hufvud och
bröstbild med öpen crona öfver och åretalet samt i contouren de orderi
med fulle bokstäfver: Stockholms Hall-Stämpel. Men när manuf.
godset funnes så felacktigt ät det icke för upricktigt och
fullkom-ligit anses kunde, så skulle det tecknas med en särdeles hallstämpel
af lika innehåll och storlek med den förre, allenast med tilsats af
et kårs under sielfva bröstbilden til et tekn, ät en slik vara icke
kan lika med en god i priset anses.» Man kanske kan finna stolar
stämplade antingen på det förra eller på det senare sättet: de äro
då i båda fallen tillverkade av hallrättsmästare.
Stolmakarne under skrå åter borde ju liksom andra
skråhantverkare redan enligt 1669 och 1720 års skråordningar märka sitt
arbete med stämpel eller bomärke. Detta måtte dock allmänt ha
1 Redan före hallrättens dagar funnos tidtals mästare, som drevo verkstad utanför
ämbetena, nämligen s. k. frimästare. Dylika frimästarc. svenska eller utländska, blevo
sålunda tillåtna på prov i 10 år genom en förordning av d. 30 mars 1672. Och senare
försöktes åter det allmänna frimästeriet i två korta perioder: från 2(Ys 1719 till
skråordningen av d. 27/6 1720. vars 6 art. 12 § stadgade frimästareskap endast för inflyttade
utlänningar, och från 2/c 1724 till 20/7 1731, varefter nämnda § åter måtte ha trätt i
kraft, intill maj 1739, då även utlänningars frimästareskap upphävdes (J. A. Flintberg,
Fri mästerskaps öden i Sverige. Stockholm 1787; J. Lundell, a. a., s. 110 o. f.; J. "W.
Arnberg, a. a., s. 40). - Om hallrätten under sig upptog allt frimästeri (eller snarare
omöjliggjorde det) eller om efter 1739 har funnits någon art av frimästare utanför både
skrän och hallrätt, är mig ej fullt klart. Möjligen kan man uppfatta t. ex. sådana
»fabriques-inästare» i städer utan hallrätt, vilka omtalas i kommerskollegii kungörelse
av d. 25 juli 1766 (Modée), såsom frimästare under magistraten: de voro ju varken
skråmästare eller hallrättsmästare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
