Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 ERNST KLEIN.
skaftet i form av ett larvforinigt ornament och en halvrund knapp.
Antagligen har guldsmeden redan haft förebilder härtill på
hornskedar. Vi äga verkligen flera exempel på, hur just det vridna
skaftet återges i hög relief på en hornplatta. Det är nämligen
typiskt för den lapska hornskeden, att den, när den upptar skulpturala
former från silversinidet, nödgas så att säga överföra dem till ett
plan. Detta är att lägga märke till vid bedömandet även av de
Japska» silversakernas utsmyckning, ty ej sällan få de från sina
förebilder av horn ett ursprungligen till silvret hörande motiv,
men då alltid tillplattat på det karakteristiska sätt, som
hornsni-deriet medfört. Vad skaftets övre del, den i galler genombrutna
plattan, beträffar, ser jag i den tillämpningen i silver av hornskedens
geometriska ristningar. Frånsett att dessa enbart genom gravyr i
den vita metallen icke på långt när skulle få samma verkan, som de
erhålla genom kombination av gravyr och färgning på horn och ben
(en verkan som däremot både åsyftas och nås genom den
närbesläktade niellotekniken), så har man måhända även, då skaftet ej
gärna kunnat göras för tunt för att icke förlora sin stil och
hållbarhet, företagit genombrytningen för att spara det dyrbara
materialet.
Vad öglorna och ringarna beträffa, äro de en åtminstone sedan
medeltiden på nordiska skedskaft, liksom på andra silverföremål,
förekommande dekorativ detalj. Huruvida de från början också
förekommit på hornskedarna är mera osäkert, ty svårigheten att
göra dylika små utskärningar, och än mer att bevara dem hela
någon avsevärd tid, är naturligtvis mycket stor i det spröda mate-
o
rialet. A andra sidan finns det all anledning att antaga, att även
lapparna tidigt brukat göra skramlande anordningar på sina
bruksföremål, en företeelse med ursprungligt magiskt syfte, som är
universell och har analogier i de skrammel-redskap, som avse att
skrämma skadedjuren.1 Skulle sålunda de på silverskedarna anbragta
ringarna vara en icke-lapsk form, ha de säkerligen haft motsvarigheter
1 Den med skramlande järnringar försedda herdestav, som finns hos svensk allmoge,
går igen i lappens körkäpp. I de lapska koksarnas skaft är ofta en skramlande kula
inlagd i en fördjupning under den pålagda hornskivan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
