Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAPSK HORNSLÖJD OCH NORDISKT SILVERSMIDE. 79’
inom den lapska formkretsen och följaktligen lätt blivit omtyckta.
Vi återfinna dem - eller åtminstone de för ringar avsedda öglorna
- i varje fall senare så gott som regelbundet på hornskedarna, dit
de överförts med andra silverskedsmotiv.
Utom hos de ovannämnda norska 1700-talsskedarna återfinna vi
den breda, i gallerform genombrutna skaftplattan jämte vridornament
och knapp hos en grupp av- sju skedar, alla tillverkade i Luleå
under 1700-talets slut och 1800-talets förra hälft, fig. 9. Hela skeden
är nu smäckrare, och framför allt är gallerverket nu så mycket
glesare, att det knappast synes direkt sprunget ur hornskedens
knivstrecksornament, utan snarare måste betraktas som en tanklös
o
kopia av silverskedar, tillhörande den förra gruppen. A andra sidan
märkes beroendet av hornskedarna i den för denna grupp
genomgående anordningen med skaftet fästat bakpå bladet, ett drag som,
ovisst av vilken orsak, markeras på så gott som alla lapska
hornskedar, ehuru i verkligheten skaft och blad ju äro snidade i ett
stycke. Bladens gravyr, som på de norska 1700-talsskedarna
tydligtvis sökte lapsk verkan, är på dessa mera stil blandad. Jämte
naturalistiska blommor förekomma kors, men också enkla nätornament.
På en annan väg har en något yngre grupp, som i huvudsak
härstammar från Piteåmästaren Nils Öhstedts verkstad (mästare 1829,
verksam ännu 1873), löst Överförandet av den enkla skaftplattans,
fig. 10, form och ornamentik till silversmide. Skaften äro på dessa
skedar genomgående rätt korta. Gallret bildas här av en rombisk
genombrytning i plattans mitt, två droppformiga ovanför och nedanför
samt en triangulär på var sida om mitten. Härtill komma hål
förringar i hörnen och en ögla mitt upptill. I den triangulära yta,
som uppstår där skaftplattan övergår i bladet, finnes på dessa skedar
så gott som alltid en hjärtformig genombrytning. Sticklade linjer
bilda rutmönster omkring urtagningarna. - Denna skedtyp, av
vilken museet äger ej mindre än åtta exemplar, förefaller att vara
en lika enkel som förnuftig lösning av uppgiften att skapa en silversked,
som faller lappfolket i smaken och motsvarar dess behov och vanor,
utan att därför förfalla till mer eller mindre orimliga härmningar
av hornskedsmönster. Nils Öhstedt har såväl genom dessa skedar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
