Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LAPSKA SKEDENS URSPRUNG. 113
Aasser nuncupato». För närvarande torde ordet ha kommit ur bruk;
åtminstone karakteriserar Friis’ ordbok det som obsolet. I Journal de
la Société Finno-Ougrienne XXXII, 3, sid. 27 sammanställes det av
T. Itkonen med fi. uhari, uhersin »liten borr, spikborr, navare», estn.
oherdi, oherdim, ohert »Bohrer», vartill hör verbet fi. uhertaa, estn.
oherdama, okerduma »borra». Etymologin kan ur språkvetenskaplig
synpunkt vara riktig och ger i så fall vid handen, att redskapet
från början varit spetsigt, så att det kunnat stickas eller borras in
i det föremål, som skulle fasthållas - en upplysning, som har sitt
värde för den forntida finska, säkerligen från germanerna lånade
järn- och smideshanteringen. Hos lapparna har väl icke någon
egentlig smideshantering existerat, och när någon icke-nomadiserande
lapp någon gång sysslat med smide, så har detta säkerligen skett
efter de samtidigt hos de skandinaviska eller finska grannarna
rådande metoderna. Att lapparnas oaasser icke var av samma form
som det med ordet ursprungligen avledda redskapet framgår av Lee ms
ord »Instrumento qvodam ligneo»; det var kanske en kraftig träklyka,
i vilken järnet satt inklämt, och i denna form bör då redskapet ha
lånats från finnarna, där det numera, såvitt jag har mig bekant, är
okänt. I alla händelser torde det vara ett belägg för att en tång
kan uppstå ur ett spetsigt redskap.
Jag återvänder till skedarna och deras närmare släktingar. I
o
Nenséns samlingar (Drake, sid. 119) omtalas frän Åsele lappmark
ett .> Skåne, horns ked, varmed grytor skrapas». Från Vilhelmina, d. v. s.
samma trakt, har även jag erhållit detta ord i ungefär samma
betydelse: »skedliknande skrapa av horn»; i övrigt känner jag det blott
från den opålitlige Fjellners notis hos Diiben, sid. 373, enligt vilken
det skulle vara namn på ett bogbladsbrosk, varmed lappen skrapar
sitt mjölkkärl. Någon vidare utveckling eller utbredning synes
varken detta redskap eller dess namn ha ernått.
Detsamma är fallet med ett i nordligare trakter, åtminstone i
Lule lappmark, använt redskap, en mycket lång, av en horngren
förfärdigad skrapa eller sked med platt blad, varmed mjölk
upphämtas ur mjölkkaggen och som avbildas hos Diiben, sid. 75. Dess
synnerligen speciella användning i samband med kärl, som lånats
8-213519. Fataburen 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
