Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 K. B. WIKLUND.
från nordborna, visar på sen uppkomst. Härpå tyder också, att det
ej fått något eget namn, ty såsom sådant kan man ej uppfatta det
hos Drake, sid. 120 från Lule lappmark anförda ~kagga-paste
(kagg-sked). Bland Vilhelmina-lapparna är detta redskap åtminstone nu
för tiden okänt, och detsamma är enligt ben. meddelande av rektor
Qvigstad även fallet hos de norska lapparna.
o
Det hos Drake, sid. 120 omnämnda, från Åsele lappmark
stammande svainko »lång skaftslev» är enligt mina anteckningar från
Jämtland och Härjedalen namnet på en »slev med långt skaft, gjord
som en skopa».
. .
Ännu ett lapskt skednamn må här annoteras, nämligen det hos
Leem förekommande gurtze »en Bysse-Skee, cochleare ä Russa
con-fectuim, ett ord, om vars ursprung jag icke vågar hysa någon
bestämdare mening; av rysk härkomst synes det knappast vara -
snarare är det ett mera tillfälligt slangord.
Hos lapparnas närmaste språkliga släktingar, finnarna, har
skeden ett utifrån lånat namn lusilika, vilket i den ena eller andra
formen förekommer även i de övriga baltiskfinska språken och
härstammar från ett fornslaviskt luMka (ryska lozka) >sked>. Övriga
baltiskfinska namn på skeden synas vara av tillfällig art, åtminstone
fi. Jcuiri, vars egentliga betydelse är »storspov»; namnet är säkerligen
figurligt och hänsyftar på spovens långa, böjda, trubbiga näbb;
det har också fått den överflyttade betydelsen »båt med jämnade
eller tvära ändar». Utgående endast från språklig grund skulle man
således vilja antaga, att skeden är en ganska sen företeelse bland de
baltiskfinska folken.
Av avlägsnare finskugriska språks namn på skeden må blott
nämnas mordvinskans pents, tscheremissiskans pane (muljerat n\
syr-jänskans pan, votjakiskans puny och ostjakiskans pen, pin, vilket
ord hör samman med finskans piena »trälist, slå, ten, stång, bräde,
list på stockändar, hornlist» (Y. Wichmann i Finn.-Ugr. Forsch. XII,
sid. 133 f.), liksom det svenska sked hör samman med skida och skena
m. m. och det engelska spoon med sv. spån. Alla dessa ords
ursprungliga betydelse har sålunda varit ungefär »kluvet trästycke». Det
visar alltså, att skeden icke blott kan vara uppkommen ur en skaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
