Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 LITTERATUR.
nässans», »1600-talet», »1700-talet och ny-klassicimen» samt slutar
med kapitlet »Sverige», omfattande alla nämnda tidsskeden. Texten
omfattar 72 sidor och härtill ansluter sig ett särdeles vackert urval
avbildningar av bokband, ej mindre än 121 st. Röhsska
Konstslöjdmuseet i Göteborg, vid vilket förf. är tjänsteman, lyckönskas
till att vara ägare av en så präktig samling bokbindarkonstens
alster; i det närmaste hälften av alla de återgivna banden tillhöra
nämnda museum. Bokens värde och användbarhet höjes genom den
i slutet bifogade bibliografin.
Utstyrseln är tilltalande, trycket prydligt, och omsorgsfullt;
bilderna skarpt och tydligt återgivna, så att även mycket fina detaljer
framträda.
F. L-n.
OSSIAN ELGSTRÖM, Karesuandolapparna. Etnografiska skisser från
Köngämä och Lainiovuoma 1916-1919. Stockholm 1922. 358
sid. stor 8:0.
–––-Lappalaiset. Resor i Lappland och Norge. Stockholm
1919. 376 sid. 8:0.
Tornelapparna, i äldre tid ganska litet beaktade av forskningen,
ha i våra dagar till följd av de förbättrade kommunikationerna och
till en del också den segslitna svensk-norska renbetesfrågan blivit
de mest besökta och de kanske bäst utforskade av alla våra nomader.
Jag behöver blott erinra om Johan Turis märkliga »Muittalus samid
birra» (1910), hans och hans brorsons »Lappish texts» (1918-19),
Emilie Demant-Hatts förträffliga »Med lapparne i h0jfjeldet» (1913)
och Ester Blenda Nordströms »Kåtornas folk» (1916) - inför alla
dessa verk blir man nästan avundsjuk å de sydligare lapparnas
vägnar, vilkas liv även det kräver sina mångtaliga skildrare, innan det
förändras allt för mycket från vad det förut varit. Till dessa böcker
har nu också kommit konstnären Ossian Elgströms stora och vackra
volym »Karesuandolapparna», föregången av hans reseskildring
»Lappalaiset».
Det är en del av resultaten av hans med statsunderstöd under
flera perioder 1916-19 till Torne lappmark företagna resor, som
här framläggas i tryck.1 Hans ytterst talrika teckningar, akva-
1 Ett annat resultat är hans artikel »Spridda drag av vidskepelse och övertro bland
Karesuandolapparna> i denna tidskrift 1922, sid. 35 ff.; den utgör dock blott en
omstöpning av motsvarande kapitel i »Karesuandolapparna», med några olikheter, som
göra, att man icke rätt vet, vad som skall vara det definitiva, jfr t. ex. orden om
kattepannan i påssjo i tidskriften sid. 40 och i boken sid. 338.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
