Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 ERNST KLEIN.
julens för skandinaviskt kulturområde egendomliga förlängning till
och med den 13 januari. Det gäller nu att se till, huruvida vi
kunna spåra något eljes känt moment i nordisk sed, som kan
förklara denna egendomliga förlängning av julperioden.
Detta moment tror jag bör sökas i den nordiska
midvinter-högtiden. Uppgiften är då i första hand, att få fram datum för
denna högtid.
Den älsta nordiska källa, som tillåter en sammanställning av
den gamla nordiska midvintern med den kristna (julianska)
kalendern, är den isländska Kimbegla.1 Denna isländska tidräkning, som
enligt traditionen redan på 900-talet, före kristendomens införande,
antagits av alltinget på förslag av några enskilda män, är en
egendomlig nyskapelse, som i sig upptagit element ur vitt skilda system.
Såsom Bråte påvisat, äger den av nordiskt gods åtminstone
årstidsindelning och månadsnamn, men den metod, som tillämpas för att
insätta de härmed upptagna, på lunarberäkning grundade data i
o
ett solarsystem, är speciellt isländsk. Aret består av 52
sjudagars-veckor - 364 dagar, och veckodagarna infalla alltid på samma data.
Differensen i förhållande till det verkliga solåret utjämnas genom
insättande av en skottvecka vart sjunde år. Följden härav blir, att
ett isländskt datum, när det insattes på den julianska kalendern,
måste betecknas med de sj,u dagar, inom vilka det på en
sjuårsperiod kan falla. Den 14 oktober på Islands gamla kalendarium
blir sålunda vad som hälst mellan 11 och 18 oktober2 i den julianska
kalendern, beroende på, vilket år inom sjuårscykeln, som avses.
Gemensam för det nordiska fastlandets och Islands tidräkning
är, som Bråte visat, årets tredelning och data för vinterns början
och slut.
Vad vinterns början beträffar, har Lithberg3 påpekat att den i
svensk, norsk, lapsk och finsk tradition med vissa variationer ligger
1 E. Bråte, Nordens äldre tidräkning. Inbjudning till årsexamen vid h. allm.
läroverket å Södermalm. Sthlm 1908, ger en klar och utförlig framställning av detta
viktiga dokuments innehall. Jag framhäver härur endast så mycket, som för min
bevisföring är nödvändigt.
2 Bråte, o. anf. arb. s. 27.
3 N. Lithberg, Första vinterdag. Festskrift till N. E. Hammarstedt 1920, sid. 158 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
