Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 SIGURD ERIXON.
ligen anslöto sig, och systemet med ingång på husets långsida slog
igenom, skedde det genom ett hopp i den typologiska utvecklingen.
På sådant sätt kan morastugan ha tillkommit, även om de vägar,
varpå man nådde dit, varit högst skiftande. Ännu i dag är man i
tillfälle att i övre Dalarna iakttaga, huru denna stugform växt och
växer fram. Den behöver således icke vara ett lån från andra
bygder, där den kanske oftare är en klyvningsprodukt än en reflexform
av parstugan. Parstugan har däremot en gång representerat svensk
högkultur och återfanns då i herrgårdarna likaväl som i bondgårdarna
i rikets huvudbygder och för övrigt över allt hos allmogens överklass.
Det finnes .också boningshus, omnämnda i synerna, som tyckas
ha haft direkt ingång utan förstuga. De äro dock ganska få.
Vi kunna här ej dröja vid var och. en av de olika arter av
utrymmen eller hustyper, som omnämnas. De märkligare måste dock
framhävas. Flertalet benämningar finnas också i Västmanland, som
ju tillhör samma stift.1
Ehuru obetydliga äro notiserna om fäbodsbyggnaderna av stort
intresse på grund av sin ålder. Som synes var det i huvudsak
samma slags bebyggelse på prästfäbodarna under denna tid som i
många nutida långfäbodar. Termen eldhus växlar med stegerhus.
Ibland omtalas också stugor, vilka till och med någon gång hade
bakugn. Flerstädes lämnas direkt antydan om, att en mjölkstuga
eller bod låg mer eller mindre direkt sammanparad med eldhuset.
Tiden har således icke åstadkommit några större omvälvningar på
detta område. I Särna tyckes ett eldhus, som tillhörde prästgården,
ha funnits vid eller i närheten av hemmet. Här möta vi i så fall
den första antydningen om ett äldre tillstånd, i stil med vad som
ännu kan påträffas i Norge. Emellertid upptages i ett flertal gårdar
termen stegerhus eller (en gång) sters. I Vika benämnes det
»steeger-eller bryggiehuus».2 I flera andra prästgårdar, t. ex. i Mora, funnos
samtidigt utom stegerhus även särskilda brygghus och dessutom kök
och små bagarstugor. Under sådana förhållanden är det tydligt, att
1 Jfr »Skultuna bruks historia.»
2 Även i Torsång var »stegerhuset» inrättat som brygghus och var försett med
bakugn och bryggkittel. (Hammarstedt a. a.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
