Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTGÅRDAR I DALARNA UNDER 1600-TALETS SENARE DEL. 171
identiteten med brygghus endast var en tillfällighet, ehuru denna
nere i mälarlandskapen varit typisk. Med stegerhus torde i
allmänhet i här meddelade syner avses ett sämre kök, speciellt
sommarkök, och intet hindrar, att det på ett och annat ställe varit ett
verkligt eldhus med härden mitt på golvet, l Mora var slutligen
»stegerhusstufwan» 1693 sammanbyggd med »portstufwam till en
parstuga.
En stor roll spelade nattstugulångorna i dessa prästgårdar.
Såsom framgår av synerna skilde man gärna på sängstugor och
nattstugor. De förra voro mest byggda som vanliga stugor och hade
ibland parstuguform.
Nattstugan (»nadstufwam eller »nastufwan») var däremot i
allmänhet av bodtyp och hade Övre våningen inredd till sov- och
bostadsrum. Ibland möter man dock stuguform. Ornässtugan är i
själva verket en nattstuga. Den loftbod, som flyttats från Överborg
i Nås till Skansen, fig. 3 och 4, utpekas av traditionen såsom
gammalt »kaplanshärbre» vid Nås prästgård.1 Denna tradition bestyrkes
på ett märkligt sätt av här meddelade husesyn från Nås prästgård,
där denna byggnad lätt igenkännes, ej minst genom framhävandet
av de karakteristiska svarvade dockorna i* svalgången. Ett vidbyggt
portlider saknas dock numera. Benämningen är i synen nattstuga
och som sådan ha rummen i övervåningen använts, medan
undervåningen består av bodar. Nattstugorna torde ofta varit loftbodar
med eller utan svalgång eller åtminstone ur dylika utvecklade
husformer.
För övrigt förekomma bodar av olika slag. Tvårummiga bodar
med övervåning voro mycket vanliga. Härbärgen eller stolpbodar
särhållas vanligen från dessa som en annan sak. Badstugor funnos
såväl för bad som för torkning. De förra kallades därför ibland
badbastur, de senare ofta blott torkhus. Även särskilda mältstngor
omtalas. Kölnor för torkning av malt voro ganska vanliga. Endast
i Grangärde, Norrbärke och Malung omtalas rior.
Avträden, »locus privatus», eller »hemlighus», funnos i alla
gårdar. Ej sällan voro de anordnade i utbyggda förstugor eller för-
1 Jfr Fataburen 1920, årsredogörelsen sid. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
