- Project Runeberg -  Fataburen / 1925 /
66

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66 MANNE ERIKSSON.

Förkortningar som använts gälla uteslutande ortnamn och be-

. . . .

teckna följande socknar: Öv. = Ostervåla, Ti. - Tierp, VI. = Vendel,
Hb. - Harbo. övriga namn fullt utskrivna. Ljudbeteckning med
vanligt alfabet. Märkas bör att l betecknar tjockt l i alla
ställningar, där detta kan förekomma; o betecknar också mellanljud
mellan o och ö; ä både öppet ä och »Stockholms-e».

L SOCKEN, BY OCH GÄRD.

Socknen.

Långt mera än nu bildade i äldre tid varje socken en sluten
etnisk och samhällelig enhet för sig, starkt isolerad från
angränsande socknar. Detta var dels en följd av rådande
samfärdselsförhållanden, men lika mycket berodde sockenisoleringen på
ekonomiska orsaker och arbetsförhållanden samt de sociala instinkter och
vanor som rådde. Sällan gifte sig någon utanför sin hemsocken,
varför en sockens befolkning då i ännu högre grad än nu var förenad
genom nära inbördes släktskap. Så småningom utvecklade sig
typiska rasdrag i fråga om utseende, kroppsbyggnad och
karaktärsegenskaper, som mångenstädes kvarstå ännu i dag och göra, att
man på det yttre kan skilja en sockens folk från en annans.

En sockens invånare både voro och kände sig som
sammanhörande och betraktade alla utsocknes mer eller mindre som fiender.
Med somliga socknar stod man på någorlunda god fot, med andra
grannar rådde ständig osämja, som särskilt visade sig, då
grannsocknars ungdom möttes vid höstmarknader eller
beväringsmönst-ringar, vilka sällan avlöpte utan blodiga slagsmål dem emellan.
Ett ännu synligt bevis på fientlig eller föraktlig hållning mot andra
socknars folk äro de av alla dialektupptecknare och folklivsforskare
väl kända sockenboöknamnen, genom vilka man sökte förlöjliga sina
grannar eller karakterisera dem på ett mindre fördelaktigt sätt.
Till denna grupp kan även räknas den i Ostervåla och Tierp nyttjade
benämningen hesnungdom (från Hedesunda) = mygg. Om. än mindre
vänskapliga känslor vittnar ett i den förra socknen använt talesätt, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:51:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1925/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free