Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
MANNE ERIKSSON.
Dessutom funnos ute på ängarna till förvaring av höet av
rundvirke uppförda ängsläddur, ofta en för varje liten ängslott.
Byggnadsarbeten och byggnadssätt.
Gårdens hus uppfördes alltid av liggande virke. Först sent
började man undantagsvis använda resvärtji. Hustimmer höggs under
vintern och våren och fördes till gården på före. Där fick det ligga
och torka grundligt före användandet samt barkades och skräddes
(lötades) till en tjocklek av omkring 6 tum.
Grunden till det blivande huset lades sällan med någon större
omsorg. Vid husets hörn lades dock större knutstenär och sedan
väggen blivit färdigbyggd, tätades mellanrummet mellan marken och
väggen med stenflisor (skolades, Nora) och rappades med kalkbruk
någon gång, när det gällde boningshus, så att man fick stenfot.
Första stockvarvet över grunden, syllen eller svillen, lades av
kraftiga stockar, och över de o na fogades sedan stockvarv efter stockvarv.
På undersidan av stockarna inhöggs en ränna (se fig. 15), som
svarade till övre sidan av underliggande stock. Mellanrummet mellan
stockarna, möss-sate, diktades med mossa. Varje nytt varv fogades
till föregående med kraftiga tränaglar, dymlingär. Knuttimring var
ända till 1880-talet det ensamt förekommande sättet att foga
samman stockarna vid husets hörn. Först
senare började läxade knutar
förekomma. På de stockar, som möttes
i vinkeln, gjordes urtagningar,
knut-hugg, som passade in i varandra (se
fig. 15). Gavelröstene, som
genomgående hade ringa stupning,
upp-buro lanåsarna och kröppåsn
(krupp-åsn, Ti.), på vilka i sin tur spärrarna, höggbenur eller räggler (VI.),
vilade. Vanligast voro halmtak och vedtak (färgtak). Senare
till-kommo bräder på lock, spån (spiller) och tegel som
taktäckningsmaterial.
Halmtaken voro i hela nordliga Uppland ned till linjen Bälinge-
Gamla Uppsala-Rasbo genomgående av likartad konstruktion, vil-
Fig. 15. Knuttimring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
