Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONDELIV I NORRA UPPLAND VID MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. 89
I denna uppsats komma först de arbeten att behandlas, som
regelbundet återkomma året om med mindre växlingar, och sedan de,
som följa årets växlingar.
Dagordning.
Bondens arbetsdag rättade sig mer än andras efter solens gång.
Den var kort vid midvinter men desto längre vid midsommartiden.
I äldre tid steg man vanligen upp i femtiden på morgonen, och under
sommaren, i synnerhet under anntidn vid slåtter och skörd, steg man
upp ytterligare någon timme tidigare. Då man stigit upp. tog man
sig jan betta mat, innan man gick till arbetet på skilda håll. Vid
sju- eller åttatiden åt man sedan mörnmål eller frukust. Klockan
tolv var man färdig att äta midda och vid femtiden ett lättare
mellanmål som aftonval. När dagsarbetet var slut och det var
kvälls-elaks, vid sjutiden på vintern och mellan åtta och nio på sommaren,
åt man sedan kvällsval. Strax efter kvällsmålet gick man till sängs,
utom under slåttertiden, då man ibland kunde gå ut och arbeta på
nytt till fram emot midnatt, innan det blev sängdaks. Detta hörde
dock till undantagen.
Under sommaren utfördes det mesta arbetet utomhus, men på
vintern var stugan den plats, där så gott som allt arbete efter
mörkrets inbrott förrättades både av män och kvinnor. Vid skenet från
brasan i den stora öppna spisen sysslade männen med träslöjd och
reparation av seldon och annat, som gått sönder, och kvinnorna
spunno, vävde och stickade på vantar och strumpor, under det någon
av de gamla, som såg dåligt och inte orkade så mycket, satt och
berättade skrock och historier (fabbler) från gången tid.
Kost.
. .
Även kostens sammansättning växlade efter årstiderna. Utom
bro och julpären utgjorde sill och strömming stående rätter på
bondens bord, liksom även vattgröt (kokt av råg- eller kornmjöl) med
mjölk, vilken ständigt förekom till kvällsmålet, och olika slags
välling (slätvälling av mjölk och vetemjöl, vattvälling av korn- eller
rågmjöl, som blott åts av de allra fattigaste, hällgrynsvälling av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
