Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 MANNE ERIKSSON.
mjölk och hela korngryn). Rätt ofta förekom även pannkaku (ibland
av ärtmjöl) och tunn glöpannkaku. Till pannkaka åt man alltid
lärmos av lingon, sötad med sirap. Andra rätt ofta förekommande
rätter voro ärtgröt, kokt av ärtmjöl, som åts med fläsk, stuvade ärter
och ärtsoppa samt Idymp med fläsktärningar i mjölksås, dricksupan,
ölost och bättvälling (tisdagssoppa).
Under sommaren tillkom färska ärter och bondbönor i form av
stuvning eller soppor (bönvälling} samt någon gång soppor av frukt
eller bär. Soppa av äpplen med russin och sviskon, vattsöppa,
förekom som kalasmat.
Kött förekom under sommaren icke ofta, med undantag av torkat
fårkött och spittjefläsk. Med hösten och slaktetiden kom däremot
köttmat oftare på bordet, både färsk och saltad, likaså korv,
stång-eller hackkörv av kokade gryn och kött, råkörv och ispenkörv av fläsk
samt blokörv eller svettkorv (Ti.) och blopalt. Rebbenspäll ansågs
som en läckerhet, likaså sjinka. som blott förekom vid julen. Också
kalvsylta och prässylta förekommo nästan blott vid helgerna. Annan
mat, som var knuten till vissa tider på året var lutfisk och kål vid
jul och ägg vid påsk och första maj (Valborgsmässa).
Mjukt bröd bakades vanligen någon gång varje vecka. Mest
användes hårt (skärtt) bröd. Vår och höst hade man storbak under
flera dagar, så att brödet räckte månader framåt. Likaså vid julen,
då man utom julbrö även bakade hårt bröd. Vid bakningen
blandades mjölet med deg spä, och jäst tillsattes och dejin fick jäsa en
stund, varefter man gjorde opp den, d. v. s. ältade den ett slag på
bakbole; sedan fick den jäsa ytterligare någon timme, innan brödet
bakades ut till kakor. Ämnene, som de avskurna degstyckena
kallades kavlades ut med bröJcavel, och kakun skars till med brömått, hål
urtogs och brödet pickades med pick eller krusades med kruskavel.
Därefter fick det åter jäsa, tills det gräddades. Det färdiga brödet
sattes därpå att torka på spätt.
Till bakningen användes för grovt bröd vanligen en blandning
av råg- och kornmjöl. Andra brödsorter voro veibrö och de till
jularna bakade vorttbrö med vört som degspad och tjärnmjolksbrö
med kärnmjölk. Ett särskilt slags bröd var även det s. k. rökkabrö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
