Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 LITTERATUR.
Det har varit allmänt antaget, att det fanns ett visst samband
mellan mönstren i vår allmogeslöjd och den österländska
ornamentiken. Men någon utförlig undersökning har icke gjorts förrän av
fröken von Walterstorff i det föreliggande arbetet. Hon har gått
igenom den rika utländska litteratur, som finns om forntida och
medeltida vävnader, och för mönster efter mönster antecknat de
motsvarigheter hon där funnit till de svenska. Det är ett storartat
resultat, som är framlagt i en mycket anspråkslös form. Till mönstren
i en skånsk rödlakansdyna t. ex. finner fröken v. WalterstorfF
paralleller i Egypten och Bysanz, i en jämtländsk kyrkbonad och i
en norsk flamsk vävnad, och allt detta säges på ett par rader. Men
det är skada att förf. icke länkat så många konstaterade fakta in i ett
sammanhang. Så söker man förgäves en antydan om hur den rika
orientaliska och kontinentaleuropeiska ornamentikskatten kommit att
upptagas i den svenska allmoge slöjdens produkter. Förmedlandet
har väl till stor del skett genom de medeltida kyrkliga textilierna,
och kännedom av vad som i den vägen importerats hit är givetvis
av stort intresse. Vid en bohuslänsk vävnad (bild 4) uppräknar
författarinnan paralleller till huvudmotivet där, dubbelörnen, från
Iran, Bagdad, Spanien etc., men nämner däremot inte, att motivet
med närstående utformning t. ex. förekommer på en mässhake i Skara
från 1200-talet.1
Ibland kan ett motiv generaliseras i alltför hög grad. Så säges
(bild 173), i fråga om en vävnad från Hälsingland, att »fåglar på
ömse sidor om ett träd hör till de vanligare mönstren i äldre svensk
textilkonst», varefter uppräknas en mängd exempel på detta motiv
från in- och utlandet. Men som professor Sirelius framhållit i sin
bok om Finlands ryor måste ett ornament studeras i sina detaljer.
Trots samma ursprung kan det i sina olika former på skilda vägar
ha kommit in i våra textilier. Mönstret i nyss nämnda vävnad möter
man redan i en finsk, senmedeltida kyrkobonad.2
Fröken von Walterstorn0 har tydligen en bestämd motvilja att
röra sig på spekulativ mark. Det förvånar därför mycket, när man
i hennes bok träffar på ett par citat av en skånsk - om teknikens
utforskning högt förtjänt - textilkännares funderingar om
»bygdeslöjd och forntidskult». Det gäller Maria Collin, som i flera
uppsatser bl. a. behandlat de drättar i dukagång, som äro så
karakteristiska för sydöstra Skåne. Fröken von "Walterstorff hänvisar till
1 E. Fischer, Västergötlands kyrkliga konst under medeltiden, sid. 144.
2 U. T. Sirelius, Finlands ryor, sid. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
