Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 167
källskrifterna, och där möter man den uppfattningen, att »drätterna
av denna typ återgiva dioskurernas kultapparat, att de båda
gestalterna över kultbygget föreställa det heliga brödraparet, att
ynglingarna till häst med en kvist i hatten äro deltagare i ett ryttartåg
och att raden av kvinnor med ljus i händerna åskådliggöra någon till
riten hörande dans».1 En sådan tolkning saknar religionshistoriskt
varje grundval. Men oavsett detta vittnar det om en viss oförståelse
för textilmönstrens liv att sammanställa dessa vävnaders bildinnehåll
och låta det berätta om tempelfester och processioner. Formelt står
citatet oemotsagt i fröken von Walterstorffs bok, men det motsäges
redan av inledningens ord om hur mönster utvecklas, omformas och
nydiktas. Det bör kanske anmärkas att de omnämnda jungfrurna
ingenting ha med tvillingarna att göra utan äro de, som i bibeln
nämnas de visa och de fåvitska. Och mannen ytterst i raden är
»oljosäljaren», som är en vanlig figur i de målade bonaderna, och där
denna beteckning ibland är utsatt.2 Och de ridande männen äro
kanske en mångdubbling av heliga tre konungar.
Fröken von Walterstorff har ett rent etnografiskt intresse för
sitt studieobjekt. Det visar de anteckningar hon gjort angående
textiliernas användning. Eftersom textil studiet på många håll sker
av rent praktiska skäl ligger det nära till hands att traditionen om
föremålen föga uppmärksammas. Man har härvidlag begått beklagliga
underlåtenhetssynder. Alla traditioner om textiliernas användning
förtjäna att noggrant tillvaratagas: de kunna ge goda bidrag till
kännedomen om vår heminredning och våra allmogedräkter. Se t. ex.
redogörelsen för ett bordtäcke från Hälsingland (bild 89). Intressant
är också notisen vid ett upphämtatäcke från Urshults sn i Småland
(bild 83), att sådana tillverkades där för att säljas av västgötar.
Såväl textilforskaren som textilälskaren i allmänhet kan vara
tacksamma för det nya bildverket. Det är en ypperlig handbok och
en vacker samling konstverk.
Sigfrid Svensson.
1 Bildvävnaderna från Övre-Högdal och Skog, Fornvännen 1923.
* T. ex. nr 63,257 a i Nord. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
