Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
LITTERATUR.
Lenk i Stockholm samt professor L. A. Jägerskiöld och framlidne
intendenten Axel Nilsson i Göteborg lämnat bistånd och upplysningar.
Aalls museihandbok bör självfallet anskaffas till varje kulturhistoriskt
och etnologiskt museum och därmed mer eller mindre likartad institution
och samling, vederbörande till begrundan och självprövning, kanske också
någon gång, såsom t. ex. i fråga om renovering, även till självövervinnelse,
Framställningen är distinkt och översiktlig. Utrustningen i enkelt men
starkt linneband är både tilltalande och praktisk.
N. E. H.
ERIK MODIN: Sagoväsenden i ångermanländsk folktro. Örnsköldsvik 1926.
78 sid. 8:0.
Såsom nr 14 i den särdeles förtjänstfulla, av Föreningen för norrländsk
hembygdsforskning utgivna småskriftserien Norrland har den kände forskaren
i norrländsk kulturhistoria och folkliv doktor E. Modin publicerat ovan
nämnda samling av sagor och sägner från Ångermanland. Arbetet inskränker
sig emellertid ingalunda till blott ett refererande av i forntro och
vildmarksstämning rotade alster av folkets fantasi, utan dessa hava av den på området
grundligt kunnige författaren även försetts med inledningar och kommentarer
av stort värde. De ej blott i litteraturen utan även i den yngre
folktraditionen ganska flytande begreppen hava av författaren omsorgsfullt utretts
och fastställts. Särskilt är detta förhållandet med de i norrländsk folksägen
så ofta framträdande vittrorna. Även åt de olika slagen »rådande» ägnar
författaren en ganska utförlig framställning. Huruvida författarens
sammanfattningsbenämning »vårdandar» för dessa »rådande» är fullt lyckad, torde dock
kunna sättas i fråga. Oaktat sitt anspråkslösa framträdande är Modins lilla
bok icke blott en stämningsäkta folkdiktsamling för lekmannen utan ock en
källskrift av bestående värde för fackmannen, särskilt beträffande norrländska
folkmyter.
N. E. H.
E. WEINKOPF: Naturgeschichte auf dem Dorfe. Zwölf Aufsätze iiber
volkstiimliche Tier- und Pflanzenkunde mit Anmerkungen. Wien 1926. 220
sid. 8:0.
Det ligger i sakens natur, att publikationer i hembygds- och
hemortskännedom, for så vitt de icke besitta alldeles särskilt beaktansvärda
egenskaper, icke gärna kunna räkna på någon större spridning utanför sitt land
och än mindre utanför sitt språkområde. Detta öde lär väl även ovan nämnda
arbete med sitt till en fjärdedel av kronlandet Nieder-österreich begränsade
iakttagelsefält näppeligen undgå. Och dock föreligger i denna lilla bok ett mycket
beaktansvärt uppslag, som för en var, som till äventyrs vill behandla sin
hembygds växt- eller djurliv, bör ge en värdefull ledning. Framställningen vittnar
om stor samvetsgrannhet och uppenbar kärlek till sitt ämne. Såväl ett
uttömmande sakregister som en ganska omfattande litteraturförteckning ingå i
arbetet. Att den nordiska litteraturen på området, såsom t. ex. Lyttkens
»Svenska växtnamn», icke anlitats, få vi i detta fall icke räkna så noga med
N. E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
