Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 173
Meddelanden frän Gestriklands Kulturhistoriska Förening, 1925. Red. av
Karl Hedlund. Gefle 1926. 88 sid. 8:0.
Föreliggande häfte av föreningens skrifter inledes med en minnesruna
över framlidne Stadsarkitekten E. A. Hedin, som under många år ägnat en
stor del av sin arbetskraft åt kulturminnesvården i Gävle och Gästrikland.
Sitt stora projekt, att omändra det gamla märkliga sockerbruket Steneberg
invid staden till museum och det närmast liggande området till folkpark och
friluftsmuseum fick han aldrig se helt realiserat, men om föreningens
fortsatta arbete går in på den väg, han anvisat, skall väl denna hans dröm en
gång bli verklighet.
Genom understöd från Järnkontoret har möjliggjorts att största delen
av föreningens skrift för år 1925 kunnat ägnas åt en av fil. lic. Percy
Elf-strand författad monografi över det sedan år 1877 helt nedlagda järnbruket
Mackmyra ej långt från Gävle. I en på omfattande arkivforskning grundad
monografi har här lämnats ännu ett förtjänstfullt bidrag till de många
brukshistoriker och -beskrivningar, som på senare år sett dagen och som högst
avsevärt vidgat kunskapen om förflutna skeden i vår bergshanterings
historia. Huvudsakligen rör framställningen de topografiska, ekonomiska och
personhistoriska förhållandena vid Mackmyra och i anslutning till de senare
har i uppsatsen även inryckts tre stamtavlor för de viktigaste släkter, som
ägt bruket. Förutom reproduktioner av äldre målade bilder samt fotografier
av bruket förekommer ett stort antal porträtt och dessutom några bilder ur
Olaus Magnus’ Historia om de nordiska folken. Man måste ställa sig ganska
tveksam inför lämpligheten av att välja dessa nästan till leda använda och
ej sällan i fråga om- riktigheten tvivelaktiga bilder, som dessutom i
föreliggande fall ha föga eller intet att direkt göra med texten. Samma
tveksamhet måste även råda beträffande de två reproducerade bildfälten från J. F.
Kjellbergs stora fris på Jernkontorets hus, vilken visserligen åtminstone tills
vidare är mindre känd, ehuru den dagligen exponeras för var och en, som
passerar denna byggnad, men dessa reliefbilder äro väl mycket schematiska
och i en del fall direkt felaktiga i återgivandet av de tekniska anordningarna
I en mindre uppsats om »En tvångsvärvning med efterspel» ger
signaturen S-b-g en tidstypisk bild ur Gävle stads brottmålshistoria från
1700-talets första årtionde. Bidraget är i huvudsak ett referat av några samtida
handlingar i Gävle Rådhusarkiv.
T. Althin.
Kalmar Läns Fornminnes-Förening, Meddelanden XIV, Kalmar 1926. 138
sid. 8:0.
l fornminnesföreningarnas meddelanden och tidskrifter är det icke ofta
som plats beredes åt skildrandet av en industriell anläggning eller en industri
och därmed förknippade kulturhistoriska, historiskt-ekonomiska och andra
spörsmål, om man undantar bergshanteringen, som härvidlag är
jämförelsevis väl tillgodosedd. Det måste därför anses som ett särdeles lyckligt grepp,
att i meddelanden från Kalmar Läns Fornminnesförening för i år ryckts in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
