Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LAPSKA TORVKÅTAN SOM NORDISK HUSFORM. 193
raftar samt dessutom, ovanom sparrparens föreningspunkter, ett slags
kroppås. På dessa stöd vilar sedan de två längre takfallens täckvirke,
medan virket i valmarna på ett mera oregelbundet sätt anbragts dels
från kortsidornas rambjälkar (hammarband) resta mot spärrarna, dels
på några håll lagda mot spärrarna, stödda av dessa och av vad jag
skulle vilja kalla »valmsparrarna». Till ytterligare stadga för denna
konstruktion äro ett slags hanbjälkar inlagda såväl tvärs över som
längs med huset, av vilka de tvärs över gående ligga omedelbart
under spärrarnas fotändar och med spikar förenats med dessa. Såväl
vägg- som takytor äro täckta med tätt ställda, i genomsnitt
armstjocka eller ännu grövre skalade björkstammar. Golvet är ett
om föga vana vittnande skevt lagt plankgolv, vilande på några
klena syllar.
Det är tydligt, att Erik Marsja velat göra sig en svensk stuga,
så långt det varit honom möjligt. Möjligheten har i detta avseende
framför allt begränsats av materialet, krokvuxen, hård fjällbjörk,
näver och torv. Resvirkeskonstruktionen har omöjligt kunnat från-
. *
gås med detta material. Även åstadkommandet av lodräta
gavelväggar till önskad höjd har, med de relativt korta trän, som stått
till hans förfogande, varit ouppnåeligt. Hans mycket förmögne
by-granne Jon Eriksson Venni har visserligen i sitt nya vinterhus
lyckats göra ena gavelväggen lodrät, men detta tack vare att han
kunnat stöda virket och torven mot en till denna gavel ansluten
förstuga.1 Den andra gaveln liknar, om jag icke missminner mig, mera
en vanlig kåtavägg och är i varje fall avvalmad.
Spärrarna i Marsjas vinterhus äro så raka som möjligt. Det
är dock icke svårt att i dem igenkänna kåtans »baeljek» (som här
kallas »åtnårisa») och i valmsparrarna kåtans på »kortsidorna»
uppställda stödstolpar, uksatsakke och båssjatsakke.
Som andra typ väljer jag Anders Saituns stora bostadskåta
likaledes i Tjuonajokk (fig. 5 a och b). Anders Saitun är en för-
..
mogen renägare med stor familj. Även han håller om sommaren
getter och bor under sommarhalvåret permanent vid Tjuonajokk, i
1 Enligt meddelande av dr. B. Collinder har även Marsja i år försett sitt hus med
förstuga.
i
13-260299. Fataburen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
