Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LAPSKA TORVKÅTAN SOM NORDISK HUSFORM. 211
komma in i lövskogsregionen, ställer sig saken helt annorlunda.
Knappast några lövträd växa så raka och grenfattiga som de stora
barrträden. De lövträd, som erbjuda det hållbaraste virket, t. ex. ek, ask, lönn,
äro dessutom mycket hårdare att arbeta i än barrträden, och andra
mera lättarbetade, såsom aspen, erbjuda icke samma solida och
hållbara virke som dessa. Björken, i nordiska trakter det vanligaste
lövträdet, är sällan rak och dessutom, så snart den uppnått något sä när
ansenliga dimensioner, ganska hårdarbetad. För att erhålla så rakt
virke, som fordras för horisontell uppskiktning, t. ex. knuttimring,
kräva de nordiska lövträden ett oproportionerligt stort arbete. Det
kan rent av vara fråga om, huruvida det inom ett typiskt
lövskogsområde ens varit möjligt att före den maskindrivna sågens införande
i större utsträckning och till allmännare bruk begagna en
byggnadsteknik, som fordrar antingen långa, raka timmerstockar eller plankor.
Därför finna vi också inom lövträdsområdena helt andra
byggnadssätt förhärskande, vilka kunna nöja sig med färre och kortare stockar.
Minsta kravet på dylikt material sätter väl klinhustekniken i dess
enklare former, där väggarna i huvudsak utgöras av stångvirke,
sammanflätat med ris eller halm och överdraget med lera, och taken av
ett likartat flätverk av spärrar, läkter och ris, täckt med halm eller
annat lätt material. En annan, förnämligare teknik, men även den
starkt träbesparande och i mycket besläktad med den förra, är
korsvirkestekniken, där väggarna utgöras av tegel inom ett ramverk av
bjälkar, sådant som också plägar förekomma vid mera utvecklade
..
klinhus. Även för korsvirkeshuset är det lätta, till sitt ursprungliga
väsen flätverksartade sparrtaket typiskt.
Det är intet tvivel om, att dessa byggnadsarter, vilka
karakteriseras av, att såväl väggarnas som takets bärande partier bestå av
resta bjälkar eller stänger, representera ett allmänt sett primitivare
skick än de i Europa förekommande liggtimmerkonstruktionerna.
Även hos synnerligen lågt stående naturfolk, t. ex. i Sydamerika
och Indonesien, förekomma ganska imponerande byggnadsverk i
dylik resvirkeskonstruktion, vilka stå i ett tydligt
utvecklingsförhållande till de enklaste urformerna för mänsklig byggnadskonst.
Också den nordeuropeiska byggnadskonstens ursprungsformer synas i stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
