Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 NILS DENCKER.
6 augusti 1916. Lundberg menar, att Ottar Wendelkråkas tillnamn
helt enkelt kunde betyda, att han var vendelbo, vilkas öknamn är
kråkor. Den höga åldern har han vågat förutsätta därför att
Rhezelius1 redan på 1600-talet antecknar, att Bro sockenbor kallas judar,
Karls skiuror och Estuna kråkor. Professor Henrik Schiick2
vidhåller emellertid sin åsikt om Ottars tillnamn: »I en av Snorre ej
citerad strof tyckes konungen hava kallats Vendelkråka, som
förmodligen var ett ålderdomligt hedersnamn, ungefär motsvarande
»Vendels örn», eller »likfågeln från Vendel», men denna gamla
ken-ning fattade Snorre såsom ett smädenamn, som danskarna givit den
svenske konungen.»
Ett par av de sörmländska sockenboöknamnen vill Dybeck
tillskriva en ansenlig ålder, nämligen Öja bussar och Vingåkers
vargar. Angående de senare tillägger han på tal om Pedicularis
pa-lustris, som gör lien slö vid slåttern på ängarna och därvid fått
namnet lie-varg eller grasvarg, namnet vingåkersbönder: »Namnet
Vingåkersbönder är upptaget efter en skriftlig anteckning i Johan
Franks Speculum Botanicum (Ups. 1638) och är med ledning af hvad
sagt är om namnet Lie-varg lätt förklaradt. Som bekant är, hafva
Vingåkersborna (äfven af förklarlig anledning) åtminstone sedan
Medeltiden, fått af sina grannar uppbära namnet Vargar.»3
De intressanta Öja bussar har Dybeck två gånger ingående
sysslat med.4 Bussarna voro ett ynglingalag med ursprungligen 16
medlemmar, vars anförare kallades »kung».5 Invalda medlemmar
fingo avlägga ett slags mandomsprov6 genom att lyfta en av de tre
1 Rhezelius: Monumenta Uplandica ed. C. M. Stenbock: s. 101 och 103.
2 Schiick och Warburg: 111. svensk litt. historia 3 Uppl., 1926, T, s. 72.
8 Runa J1845, s. 70. Den medeltida åldern har Dybeck ej styrkt. Troligen är det
en gissning.
4 Runa 1873, s. 94 och 1874 s. 13. - I Fataburen 1921 berör dr Sigurd Erixon i sin
intressanta uppsats »Yngalingalaget, En gengångare i samhället» även Öja bussar. »Utom
dessa allmänna sammanslutningar samt de yrkesorganisationer, som i stil med
gesällskrå-na förekommit vid bruk och dylika samhällen, finnas också exempel på ligor, motsvarande
klubbar ePer hemliga samfund, i vilka endast särskilt utvalda fingo inträde. Dylika ha
sannolikt varit talrika även bland ungdomen under både förhistorisk tid och medeltiden.
Det må här vara nog att peka på de s. k. Öja bussar i Väster-Rekarne i Sörmland, som
Dybeck skildrat i Runa.» (s. 123).
" Ang. ledare’ för yngligalag, jmf. Sigurd Erixon, a. a. s. 119.
6 Jmf. Sia;iird Erixon, a. a. s. 107.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
