Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 LOUISE HAGBERU.
kunna dricka.1 Jonsokdagen har i Norge kvistar av en och hägg
till skydd satts i kors över varje ko i ladugården.2
Den, som kunde konsten att göra sig osynlig, förvandlade sig
enligt gammal tro till en enbuske, som ingen sedan vågade vidröra.3
Och drakar som vaktade i jorden fördolda skatter kunde icke dödas
med något annat vapen än en tvillingsstör av enträd.1
Få växter lia så använts till att bota alla möjliga sjukdomar
som enen. »Det finns väl enbuskar» hette det, när någon var sjuk.
Det var en gång en kvinna, berättas det, som led av njurlidande,
för vars bot hon reste in till Linköpings lasarett. Men där
träffade hon en gumma, som sade: »vi ha väl enar», varpå kvinnan i
fråga reste hem igen, följde gummans föreskrifter och blev, som. det
påstås, bra. Till kuren hörde, att man skulle rycka upp en en, som
var i sin fulla kraft och hade god näring, och ta av roten, som var
»först under jordytan», koka den och så dricka av spadet (Österg.)5
Till att döva tandvärk har även enen varit mycket använd.
Ett sätt har därvid varit att gnida tänderna med en ur en enbuske,
nyss skuren barkbit och därefter binda fast biten igen.6 Mot
trötthet lär det hjälpa att fore anträdandet av en resa fästa en
enriskvist i hatten7 eller också att en stund sova under en enebuske
varefter man vaknar upp med nya krafter. Det skall ha varit av
denna orsak, säges det, som Luther i I Konungaboken 19:4, 5
översatte ett ord, som egentligen avser ett slags ginst, med »en»: »Elias
satte sig och sov under en en.»8
Av enens blåa bär, på vilka Kristus har satt sitt kors,9
bereddes under medeltiden en dryck, som skyddade mot alla onda mak-
1 Hyltén-Cavallius: anf. arb. I, 313.
2 S. Nergaard: Folkeminne f råa 0sterdalen. V. Norsk Folkeminnelag XVI. Oslo
1927, s. 55.
3 Rehling & Bohnhorst: anf. arb.
4 F. J. E. Eneström: Finvedsbornas seder och lif. Halmstad 1910, s. 187.
5 Nord. Museets arkiv: Margit von Schwerin.
e Nord. Museets arkiv: Anna Arwidsson.
7 Wuttke: Deutsche Aberglaube, s. 407.
8 Rehling & Bohnhorst: anf. arb.
9 Storaker: Naturrigene i den norske Folketro. Ved Nils Lid, Oslo. Norsk
Folke-minnelag XVIII. 1928, s. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
