Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTTHARD GUSTAFSSON
nöjde man sig dock med att inreda bostad åt arrendatorn i
någon av gårdens längor, och tack vare detta bevarades dennas
ursprungliga form. Det är först vår egen tid, som spolierat
den gamla prästgårdstypen, och detta på grund av att ett nytt
lönesystem införts (se vidare S. Wallin, De svenska
prästgårdarna som objekt för kulturhistorisk forskning, Fataburen
1918, sid. 128 och följande). Följden av detta blev en så oerhört
omfattande rasering av de äldre prästgårdarna, att nu endast ett
fåtal återstå; ingen av dessa är emellertid helt intakt och
tillsammans utgöra de ej ett tillräckligt material för kännedomen
om det äldre bostads- och byggnadsskicket inom denna
bebyggelsegrupp. Lyckligtvis kan detta kompletteras med
arkivmaterial från nära nog två århundraden. När socknens
nyut-nämnde kyrkoherde tillträdde sitt kall, skulle nämligen enligt
förordning laga till- och avträdessyn hållas å prästgården
och därvid upprättades ett protokoll med beskrivning av
gårdens hus och utrymmen, ett så kallat syneinstrument. Dylika
finnas från och med 1700-talets första årtionde, för ett fåtal
prästgårdar redan från 1690-talet. De äro i regel ganska
noggrant uppgjorda, oftast angivas byggnadernas mått. Rum efter
rum beskrivas ingående med uppgifter om antal dörrar och
fönster och deras utseende. Detta gäller icke endast
manbyggnaden utan på samma sätt förfares med alla de uthus och
byggnader, som höra till gården. I samband därmed meddelas
en förteckning på alla de reparationer och ombyggnadsarbeten,
som måste utföras, med noggrant specificerande av material och
arbetskostnader. Därjämte redogöres för de arbeten, som förre
innehavaren ombestyrt. Reparationer å »laga husen» ersattes,
men sådant som han gjort för egen och familjens trevnad i
gården blev i regel av synerätten dömt som »överloppshus».
Prästerna ha nog oftast själva sörjt för och handhaft alla
byggnadsarbeten i gården, men kostnaderna ha bestridits av
sockenborna, och i många fall torde dessa även utfört det
mesta av byggnadsarbetena.
I det följande behandlas på grundval av syneinstrument från
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
