Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNSKA PRÄSTGÅRDAR FRÅN
1600-TALET OCH 1700-TALETS
BÖRJAN
Av Gotthard Gustafsson.
Prästgården var i äldre tid ett boställe med åkerbruk;
prästens lön utgick nämligen i naturaförmåner och bestod
förutom tiondet huvudsakligen av den avkastning, han kunde vinna
ur den till prästgården liggande jorden, den han i regel själv
skötte med hjälp av dräng och dagsverken av bönderna på
kyrko-och annexhemman. Det är därför helt naturligt att alla våra
äldre prästgårdar förutom bostad med till denna hörande hus
bestått av alla de byggnader och utrymmen, som fordrades för
åkerbruket. Under 1800-talets förra hälft började prästerna
själva rubba på detta system, därigenom att många av dem
överlämnade jordbruket till en arrendator. Helt naturligt drog
detta med sig vissa ändringar av gårdens bebyggelse; vanligen
Vignett. Fig. 1. Gärdslövs prästgård. Försök till schematisk rekonstruktion
av exteriören 1716 på grundval av syneinstrument och lantmäterikartor.
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
