Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNST KLEIN
undersökning av äldre tiders fiskemetoder vid vår östkust och
våra insjöar har dock redan så pass intressant material kommit i
dagen, att det kan vara skäl att framlägga några på detta sätt
vunna rön, om icke för annat, så för att visa vad man har rätt
att vänta av ett fortsatt arbete efter de nu uppdragna linjerna.
Syftet med de följande sidorna skall då vara att fästa
uppmärksamheten vid några karakteristiska detaljer hos svenska
allmogebåtar, vilka synas stå i obrutet traditionssammanhang med de
forntida farkoster, som redan på Roms tid behärskade det
Baltiska havet.
Genom Tacitus och fornminnena veta vi, att den typiska
båtformen hos oss varit snipan. Hos en sådan båt äro båda
hälfterna från midskepps räknat tämligen lika, fig. 2. Framför
allt har den typiska svenska båten sålunda haft akterstäv, ej
akterspegel, och denna stäv har varit ansluten till båtsidorna
under något så när samma vinklar som förstäven, sålunda ej så,
att båtens akter varit rundad. Ett annat mycket väsentligt drag
är det, att stävarna alltid utgöra en direkt fortsättning av kölens
linjer och sålunda icke, såsom på många sydliga båttyper, äro
mer eller mindre vinkelrätt ställda på kölens tvärt avskurna
ändar. Denna mjuka övergång från köl till stävar är ett
urgammalt nordiskt drag, som finns redan på Nydamsskeppet, medan
den andra typen, som i våra dagar är hemma även på vår
västkust, har anor så långt tillbaka som till den tidiga j ärnåldersbåten
från Hjortspring på ön Als och sannolikt även till de båttyper
som hällristningarna avbilda. Våra svenska snipor ha sålunda
en minst femtonhundraårig tradition bakom sig i fråga om de
väsentligaste formgivande faktorerna.
Vad bredd och längd beträffar, finnas även vissa
karakteristiska drag, som icke övergivits. Jämför man en typisk
gammaldags svensk båt med dess motsvarigheter i nordvästra
Tyskland eller Holland, ser man strax, att våra båtar i regel äro
mycket smalare. Visserligen har detta drag i forna tider varit
ännu mera utpräglat. Ny damsskeppets längd är 6.5 gånger
dess bredd. En från vikingatiden härstammande, 8 m. lång båt
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
