- Project Runeberg -  Fataburen / 1932 /
148

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERNST KLEIN

minsta möjliga motstånd i vattnet. Det avgörande för dessa
egenskaper ligger främst i de nedersta bordens vertikala resning
och deras kurvor från stävarna in mot båtens mitt.

Såsom ålderdomliga drag, vilka utmärka åtskilliga svenska
allmogebåtar, t. ex. de som brukas på Gotlands östkust, i norra
Uppland och Gästrikland samt åtskilliga insjöbåtar, måste räknas
en tvär resning och en med kölen mera jämnlöpande, flack
kurva hos de nedre bordgångarna, fig. 10. Det gamla sättet
att utan mycken matematik åstadkomma dessa linjer är att
skaffa sig sådana ämnen till de mot stävarna riktade delarna
av de två eller tre nedersta borden, som av naturen äga de rätta
kurvorna i vertikal- och horisontalriktningen. Sådana får man
ur vinda trädstammar och de heta därför i många svenska
dialekter vindor eller vindningar. Samma term brukas i
forn-norskan (Falk, sid. 52), vilket tyder på att den enkla metoden är
urgammal. Resandet av övriga bord sker sedan i anslutning till
vindorna, »på gehör», som en gammal skutbyggare i Roslagen
uttryckte saken. Vid större byggen eller där det gällt att
noggrant kopiera en viss omtyckt modell, kan man till ytterligare
hjälp använda ett s. k. pass. Detta är en enkel lodbräda med
den rätta lodlinjen för vissa punkter på varje bordgång utsatt
och nummermärkt. Genom att resa varje bord efter lodets
anvisningar får man exakt samma vertikala linjer på alla efter
samma pass byggda båtsidor.

Man förmådde icke blott att utan mallar ge varje bord dess
rätta form. På Gästriklandskusten plägade de gamla
båtbyggarna, när de fått upp alla borden, med kniven skära ut den i
deras tycke vackraste kurvan på översta bordgången från stäv till
stäv. Den minsta avvikelse från det idealiska »springet» föreföll
dem lika ful som en felaktig linje på en hatt måste förefalla en
välklädd dam. Vid Huse fiskeläge på Gotland byggde gamle
Ekdal, som var verksam mellan 1850 och 1890, en stor fiskebåt,
en s. k. tremänning, på tre dagar. Första dagen sträckte han
kölen, satte upp stävarna och satte fast ett bottenbord på vardera
sidan. Andra dagen gjorde han de övriga borden och drog ihop

148

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:54:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1932/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free