Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGASKEPPENS ÄTTLINGAR
dem, så att han hade båtsidan utlagd på marken. Tredje dagen
formades och fästes båtsidorna vid bottenbord och stävar, vilket
skedde efter ögonmått med hjälp av i marken nedsatta stöttor.
Åtminstone beskrevs denna fast otroliga procedur på detta
sätt för mig av en gammal Husefiskare.
Insättandet av spant och inredning i båtarna sker som sagt,
först sedan skrovet fått sin form. De äldsta spant vi känna på
nordiska fartyg, nämligen på en från århundradena f. Kr.
härrörande, halvt kanotartad båt från Hjortspring på ön Als, äro i
likhet med de allra modärnaste böjda (och möjligen även »basade»)
av ursprungligen rakt trä. Redan tidigt förekomma emellertid
spant, täljda av krokvuxet virke, och det är sådana, som höra
hemma i de gammaldags svenska allmogebåtarna. De kunna
vara hela eller sammansatta (i så fall ofta av två, någon gång av
tre delar), smäckra eller grova, många eller få allteftersom det
har ansetts viktigt att få båten »styv» eller smidig, eller man
lagt större eller mindre vikt vid lättheten. De norrländska
älv-och sjöbåtarna äro lättast och glesast spantade. Gotlandsbåtarna
bära både täta helspant och mellan dem ofta »hal v vränger», som
räcka endast över några bord. För en genomsnittlig svensk
östkustbåt torde man böra räkna med ungefär två spant på
metern, tätare midskepps, glesast föröver.
I norska fornfynd, liksom bland resterna av en i Malå i
Västerbotten funnen, troligen lapsk, sydd båt, finner man, att
de närmast ändarna belägna spanten egentligen äro ett slags
»skott», d. v. s. tvärväggar mellan båtsidorna. De äro nämligen
täljda av ett rotstycke så, att den nedåtriktade, efter båtens inre
triangulärt formade delen stänger av »plikten», båtens yttersta,
trekantiga rum från kölen ett gott stycke uppåt, fig. ii. Från
denna vägg fortsätter i övre hörnen ett par armar, vilka som
andra spant ansluta sig till båtsidan. Även detta uråldriga sätt
att spanta har hållit sig hos svensk allmoge, särskilt i nedre
Norrlands kustland, i Hälsingland och Dalarna. De lappländska
båtarna ha oftast en lättare form av samma art, en bett med
två självväxta knän, som ansluta sig till båtsidan, men också
I149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
