Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDREAS LINDBLOM
II mi amin wffliLÉ-"!, (I
BB tiJ LEJ
1 1 mk - —-_1 :===L
^»|iMif , , . f . . .
Fig. 9. Stora Lassåna i Närke. Efter Wallin.
sitt ursprung i Frankrike, där den genomfördes redan omkring
1650. Likaså är fördelningen av våningarna på ömse sidor om
förstugan med en svit rum för husets herre och en annan svit
mitt emot för husets härskarinna fullt å la mode. Men den
längsgående, breda korridoren, som klyver huset på längden
och gör förbindelsen mellan rummen ytterst obekväm icke
minst vintertid, då ingen självständig uppvärmning av korridoren
är möjlig, är däremot ett primitivt drag, notabene då det som
i detta fall är fråga om husets enda våning. Dylika på längden
gående korridorer äro visserligen brukliga på sexton- och
sjuttonhundratalen i Frankrike för suterrängen och framför allt för
våningen en trappa upp — ihågkommas bör då, att det i
Frankrike ju alltid är bottenvåningen som är huvudvåning. Man har där
med andra ord reserverat bruket av den längsgående korridoren
för att förbinda sådana utrymmen, som tjäna hushållets
praktiska ändamål och för gästrum o. d., vilket givetvis är förmånligt.
Den av Hårleman beundrade Briseux har sålunda så gott som
undantagslöst korridor från kortvägg till kortvägg i våningen
en trappa upp, såsom framgår av mångfaldiga exempel uti hans
berömda »L’art de båtir des maisons de campagne», 1743. På
sjuttonhundratalet möter oss också ofta den längsgående korri-
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
