Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANSENS HERRGÅRD
Fig. 10. Plan av Skogaholm. Uppmätt 1932.1
doren i Sverige som ett uttryck för franskt inflytande, dock
aldrig i huvudvåningen. Jean Erik Rehn, vilken efter
Hårle-mans gallicismer återgår till den tessinska traditionen med
bostadsvåningen en trappa upp, förlägger ibland en dylik
korridor till bottenvåningen, exempelvis i Ljungs slott. Korridorens
förekomst i bostadsvåningen, såsom i Skogaholm, torde däremot
vara en relikt från en åldrigare tradition. Vi ha exempel därpå
hos oss i en del sextonhundratalsslott äldre än den tessinska tiden,
Häringe, Ulvsunda, Lagmansö (ombyggt på 1700-talet) o. s. v.
Vad som mest imponerar i byggnadens yttre är taket, ett
valmat sadeltak med dubbla fall, skilda av en vertikal avsats.
Det för svensk karolinsk tradition så betecknande säteritaket
visar sig här i sin slutgiltiga form, med ädlaste proportionering.
Om denna taktyps ursprung har hittills endast föga varit känt,
man har dock i allmänhet i densamma velat se uttryck för
äktsvensk tradition. Takformen ifråga uppträder ej å våra
herrgårdar förrän under 1600-talets senare del. Wallin har i
Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1931 med utgångspunkt
från studiet av en större grupp dylika takanläggningar kommit
1 Inom citationstecken angivas rummens benämningar enligt
bouppteckningarna, antingen 1778 eller 1815.
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
