Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDREAS LINDBLOM
till följande intressanta slutsatser, som förtjäna att anföras
ordagrant:
»Det synes som om man ur de många trevande konstruktions
-försöken skulle kunna utläsa, att säteritaket just var en form, som
icke betingades av ett egentligt byggnadsbehov, utan var en
exteriörsak, avsedd att tjäna som gradbeteckning på
manbyggnaden å adelns sätesgårdar, ett privilegium rent av jämte de
övriga. Det är då icke mer än rätt och billigt, att ett säteritak i
den förnämaste form, med karnisformigt svängda takfall,
kröner det svenska ridderskapets och adelns gemensamma
residens, Riddarhuset i Stockholm. Och det är i allra högsta grad
riktigt och naturligt, att en dylik förebild givit upphov åt
avkom-lingar sådana som Fullerö sätesbyggnads svängda säteritak.
Denna förnäma form har dock i verkligheten måst bli undantag,
medan det stora flertalet fått den för träkonstruktionen
naturligare formen med raka takfall.»
Varifrån Jean De la Vallée fått sin idé till Riddarhustaket är
däremot icke fullt klart. Ragnar Josephson har pekat dels på
tornlanterniner o. d., dels på den för alla stockholmare under
sextonhundratalet så välbekanta utformningen av Johan III:s
slottskyrka med dess pseudobasilikala yttre, där »Gröna gången»
på taket representerade säteritakets övre fall och avsats. I
själva verket har Johan III använt sig av detta medeltida
takmotiv på flera kyrkliga byggnader, Linköpings domkyrka och
Stockholms Storkyrka till exempel. Men även bland samtidens
utländska profana byggnader är typen icke alldeles okänd: den
möter oss sålunda exempelvis i Caprarola (gårdsfasaden).
Är det Riddarhustakets arkitekt, Jean De la Vallée, som äran
tillkommer att ha infört säteritaket i svensk herrgårdsarkitektur?
För min del är jag övertygad därom. I och med Riddarhusets
tak var ju principen klar. Tillämpningen följer i varierande
former, men efter tvenne huvudlinjer. Med svängt nedre fall
begagnar De la Vallée sin idé för Skällnora och Karlberg, medan
Tessin tar upp den i Drottningholm och Ericsberg; andra
exempel på denna kategori erbjuda Görväln, Ekolsund, Löf-
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
