Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur alfågelns lif.
Af Henrik Hasselaren.
lfågeln, Hareida hyemalis L., som på
gotländska kallas alle (någon gång kaulus), är den
gamla gutaöns inbyggare kär.
När allarna höstetid infinna sig vid Gotlands
kuster, hälsas de med glädje af hög och låg.
Och den för naturen och fågellifvet
intresserade har godt tillfälle studera dem vintern lång. Vid Visby
få de ej skjutas inom 300 m. från stranden, och det tyckas de väl
ha reda på, ty här äro de helt orädda och låta gärna betrakta
sig, men utanför detta område och på andra ställen vid kusten
äro de skyggare, och- där ligga de i allmänhet större flockarna
längre ut och mer i säkerhet.
En del af mina iakttagelser i det följande skilja sig högst
betydligt från den skildring af alfågelns biologi, som gifvits i
»Nordens Fåglar» af Kolthoff och Jägersköld.
Allén igenkänner man redan på långt håll, när han nalkas
flygande, på vingarnas fladdrande rörelse. Vanligen kommer
han i flock. Han flyger hastigt och jämförelsevis lågt,
omkring 2 meter öfver vattenytan, i allmänhet rakt fram, mera
sällan i bågar och vanligen kortare stycken åt gången. När
allén sänker sig för att ta vatten, saktar han ej farten, utan
kastar sig så häftigt i, att vattnet yr om honom.
Redan i dagningen finner man allarna sysselsatta med sitt
fiske, och de hålla på i senan kväll; nattetid gå de upp på
Fauna och Flora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
