Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
schimpansen gör. Om »den gamle herrn» sitter så hela natten
är dock tvifvelaktigt. Sitt tarf förrättar han afsides från
hvilo-platsen.»
Så lyder Zenker’s skildring, som torde vara bland de
pålitligaste, då han, som sagdt, länge lefvat i gorillatrakter och
äfven skjutit flera exemplar. Zenker är också baneman till
Riksmusei stora exemplar.
Han sköt den, just som den stod i begrepp att dricka och
den bild, som här visas, är reproduktion af en Zenker’s
fotografi af det nyskjutna djuret (fig. 39).
Trots det att, som man skulle kunna tro, ett så kraftigt
djur som gorillan just ej kan ha många farliga fiender är
hennes förekomst mycket inskränkt och hon är ingenstädes talrik,
där hon finnes, utan snarare sällsynt och fåtalig. Hon är ej
heller likformigt utbredd öfver stora sammanhängande
landsträckor af den svarta kontinenten. Tvärtom, fastän
Väst-afrikas urskogar tyckas skola kunna bereda henne passande
hemvist litet hvarstädes, synes hon blott förekomma inom vissa
begränsade och från hvarandra fullt afskilda områden. Denna
isolerade förekomst har, såsom vanligen är fallet, gifvit upphof
till utbildningen af flera olika raser eller geografiska subspecies.
Dessa ha helt nyligen af Matschie och W. Rotschild blifvit i
korthet karaktäriserade och torde, för så vidt man hittills
känner, vara fyra.
Den först beskrifna gorillan, som sålunda skall bära
namnet Gorilla gorilla (Savage & Wyman) hör hemma i
Gabun- och Ogowe-trakterna af franska Kongo. Denna gorilla
är svartgrå stundom med rödbruna hår på hjässan. Äldre
hanar blir mera grå på nedre delen af ryggen och öfre delen
af benen.
I Sydkamerun lefver en gorilla, som Rotschild anser vara
en särskild ras och kallar G. g. matschei. Den är nära lik
föregående, men skulle särskiljas från den genom längre hår,
gråare1 rygg och armar, kortare och gröfre lemmar samt
bredare och kraftigare skalle.
1 Riksmusei stora exemplar tillhör denna ras och den är grá öfver hela
ryggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
