- Project Runeberg -  Fauna och flora / Första årgången. 1906 /
212

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

jagade kalla kårar öfver min rygg; och iakttogs detta
underverk strax efter ottesången af stora och små, unga och gamla,
hvarvid herr borgmästaren och rådmännen till de närvarandes
stora förundran togo djuren i sina händer. Hvad nu Gud med
dylik ohyra velat antyda för oss arma människor, därom hafva
många uttalat skilda meningar, men vi måste dock lägga allt
i hans hand och tåligt afbida, hvad himlen med oss besluta
måtte. Gud vare oss nådig!»

De djur, som säkerligen oftast gifvit upphof till
föreställningarna om »maskregn» på snön, och som i pressen gå under
namnet snöloppor, äro små (en till ett par millimeter stora),
oftast svarta insekter, som af zoologerna benämnas collemboler,
och som på svenska blifvit kallade »hoppstjärtar». Genom
sin storlek, kroppsform och färg och framför allt genom sina
hoppande rörelser erinra de i viss mån om vanliga loppor.

För den moderna zoologien äro de utom genom sitt
egendomliga lefnadssätt af stort intresse därför, att de tillhöra en
insektgrupp, som man skulle kunna’ kalla »urinsekter», orn
man därmed menar, att de af nulefvande arter stá insekternas
förfäder närmast. Till samma insektgrupp, ehuru till en annan
ordning, hör äfven den lilla smärta, silfverglänsande, lifliga
insekt (Lepisma saccharina), som ofta förekommer i skafferier,
visthusbodar o. d., och som af tyskarna erhållit det rätt
betecknande namnet »Silberfischchen», därför att den hal som
en ål glider undan, när man försöker fånga den.

Det är intet tvifvel om, att insekterna härstamma från
vinglösa, mångbenta masklika djur, närmast liknande
tusen-fotingarna. Och med dessa senare visa också coUembolerna
mycken frändskap. De sakna t. ex. alltid vingar, och medan
öfriga vinglösa insekter, såsom loppor och löss, med säkerhet
härstamma från bevingade förfäder, finnes alls ingen anledning
att förmoda, att så är förhållandet med hoppstjärtarna. Ännu
märkligare är dock, att hoppstjärtarna i likhet med
tusen-fotingarna ha flera än tre benpar. Utom de för alla insekter
gemensamma tre benparen, som sitta på mellankroppen, äro
nämligen coUembolerna utrustade med trenne benpar på bak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1906/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free