Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett och annat om maneterna. Af Hjalmar Östergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ho
FAUNA OCH FLORA
i blåsan, där tråden ligger hoprullad i spiral. Taggarna intaga
då ett motsatt läge mot det efter eruptionen: alla ha de
spetsarna utåt, och de största sitta ytterst. Såsom fig. 4 c afser
att åskådliggöra, måste därför dessa taggar först komma att
träffa det djur, som föranledt urladdningen, och därvid bilda
de gemensamt en af 3 klingor sammansatt, mikroskopiskt
liten dolk. Vid fortskridandet af utstjälpningen komma de
tre spetsarna att skiljas åt. samt blifva riktade utåt och
slutligen bakåt, allt under det nya taggkransar komma fram och
fördjupa såret. Är det anfallna djurets yta mjuk, intränga
taggarna så djupt, att de efter omböjningen befinna sig inne
i såret, såsom hullingar fästande nässelkapseln, så att den
kvarstannar i såret, äfven om det anfallna djuret lyckas
lösgöra sig från polypen. Efter det taggiga partiet vränges
äfven den tunna, släta tråden ut och borrar sig i följd af
trycket från blåsan djupare in i såret, frätande omkring sig
medels det gift, som sipprar ut genom dess vägg. Hydrans
fruktansvärda vapen genomborra t. o. m. kitinpansaret hos
insekterna, blott detta icke är för tjockt. Fig. 4 d visar ett snitt
genom kitinlagret af en mygglarv, som råkat ut för denna
polyps nässelbatterier. Taggarna ha visserligen icke lyckats
borra sig igenom eller ens fästa sig, men i den af dem
borrade gropen har den klibbiga tråden satt sig fast och frätt
omkring sig i det eljes så motståndskraftiga kitinet. Andra
snitt visa, att tråden ofta lyckas nå fram till de mjuka delarna
innanför pansaret. Det är därför icke underligt, att
brännmaneternas långt kraftigare vapen kunna genomborra
människohudens hornlager.
Man har beräknat nässelkapslarna på tentaklerna af en
enda polyp till millioner, ja hos större polyper såsom
sjörosorna till tusentals millioner. Hos de stora maneterna äro
de sannolikt icke färre. En del sjörosor (aktinier) äga f. ö.
äfvenledes så kraftiga nässelorgan, att de kunna kännbart
påverka människohuden. Jag såg en gång en 15—20 cm. lång
tejstefisk (Pholis gunellus), när den släpptes ned i ett akvarium,
komma i beröring med tentaklerna af en sådan sjöros (Bolocera).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
