Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaciala relikter och preudorelikter bland våra dagfjärilar. Af Einar Wahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
FAUNA OCH FLORA
europeiska formen vore närmare släkt med den nordasiatiska
än med den mellaneuropeiska, vore ju fallet enkelt. Jag tror
dock icke, att man endast af deras likhet med någon säkerhet
kan antaga det. De temperaturexperiment, som gjorts med
fjärilar, tyckas göra sannolikt, att en likartad förändring af en
art kan af likartade faktorer åstadkommas på skilda lokaler.
Men äfven om man betraktar arten i dess olika former som
en enhet, synes det svårt att antaga, att den inkommit till vårt
land den södra vägen. Hade den redan vid istidens haft en
så vid utbredning i Mellaneuropa, att den kunnat begagna
denna väg, borde den ha hunnit utbreda sig upp i Alperna,
och så föga ömtålig för värme, som den att döma af dess
mellaneuropeiska utbredning är, borde den såsom Colias
pa-lœno och Argynnis påles finnas på flere reliktlokaler i södra
Sverige. Till dess sådana blifvit funna, måste den därför
likasom de föregående betraktas som en nordostlig invandrare.
Återstår så gråbruna gräsfjärilen, Oeneis jutta. Likasom
Argynnis aphirape uppehåller den sig gärna i
barrskogsområdet, och sydgränsen för dess sammanhängande utbredning
är Dalarna och Gäfletrakten. I Norge är den funnen i
Hedemarkens, Kristians, Buskeruds och Norra Trondhjems amt, i
Finland i Lappmarken, norra Österbotten, Karelen och
Nyland-Utom Skandinavien är den cirkumpolär samt finnes i
Östersjöprovinserna; dess sydvästligaste fyndort är belägen i
Ostpreussen. Att den inkommit till Sverige från nordost är ju
otvifvelaktigt. Om den på Ingarömyren är att betrakta som relikt
eller som förpost kan ju ifrågasättas. Flera skäl, bl. a. lokalens
natur och det sällskap, hvari den förekommer, synes emellertid
tala för det förra.
Om således dessa norr ifrån inkomna fjärilars isolerade
förekomst på Östra Upplands, Stockholmsskärgårdens och
Kolmårdens myrmarker, åtminstone beträffande Oeneis norna och
Argynnis freja långt söder om deras nordliga sammanhängande
utbredningsområde, icke kan vara af samma reliktnatur som
Colias palœno’s och andra söderifrån invandrade arters, så
finnes ju ingen annan möjlighet än att anse dem såsom s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
