Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svansens betydelse och användning hos ryggradsdjuren. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 0 FAUNA OCH FLORA
men som i spetsen bar en hudflik, hvilken säkerligen utgjorde
ett ypperligt styre vid snabba vändningar under flykten.
Den mest egendomliga funktionen, som svansen har hos
reptilierna, är väl dock, då den bildar ett själfstympningsorgan,
som offras, för att djuret själft skall kunna sätta sig i säkerhet.
Sådan själfstympning (autotomi) är dock en helt vanlig
företeelse hos geckoödlor,1 ormslår, scincider, vanliga ödlor m. fi.
Hos dylika ödleformer är svansen så spröd, att den genast går
utaf, då någon fiende, hvem det må vara, griper tag däri.
Svansstumpen stannar i fiendens våld, under det att ödlan
själf kilar i väg. Effekten af detta skydd blir än större då,
såsom ofta är fallet, svansen är annorlunda och grannare
färgad än kroppen. Då inbjuder eller lockar den ju så att
Fig. 9. Rhamphorhynchus fran Krittiden.
säga till angrepp på sig själf, och ödlans vitala delar bli
sålunda skyddade. Vissa Lygosoma-arter ha t. ex. en vacker,
högblått färgad svans under det att kroppen är svartaktig
eller brun. Griper man nu tag i den blåa svansen, så går
den ögonblickligen utaf och faller till och med i regel sönder
i flera stycken, som hvar för sig våldsamt vrida och kasta sig
liksom i konvulsioner. Medan nu ödlans fiende, förbluffad
öfver detta fenomen, betraktar dessa blåa svansstumpar, hinner
ödlan vanligen attt gömma sig och försvinna ur sin fiendes
åsyn och sålunda rädda sitt lif. En ny svans växer sedan ut
i den förlorades ställe färdig att göra tjänst i en annan dylik
kritisk belägenhet, men man kan dock på fjällbildningen se,
1 Hos geckoödlor, som lefva på sandig mark, i öknar, är dock svansen ej
spröd utan mera hufvudsakligen ett rörelseorgan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>