Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till frågan om blommornas och de pollinerande insekternas inbördes förhållande. Af G. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BLOMMORNAS OCH INSEKTERNAS INBÖRDES FÖRHÅLLANDE 37
skulle få full valuta af sin frikostighet, måste hon, genom att
antaga en viss form, tvinga insekten till gentjänsten att på ett
mera effektivt sätt transportera pollen, och först med anledning
af sådana formförändringar inträdde för de insekter, som gjort
blombesöken till sin specialitet, nödvändigheten att förlänga
sina mundelar och ombilda dem till mer eller mindre fulländade
sugredskap.
På samma sätt visar det sig åtminstone i de flesta fall
sannolikast, att vid den förändrande påverkan af mångfaldigaste
slag, som blommor och insekter sedermera utöfvat på
hvarandra, det alltjämt varit blommorna som, sin fördel likmätigt,
tagit första steget och tvingat insekterna att alltjämt anpassa
sig därefter. Några enkla belysande exempel torde här vara
på sin plats.
Att honungsafsöndring, i ögonen fallande färger och stark
doft äro egenskaper, som i och för sig själfva äro utan
betydelse för blommorna, synes ju vara lika påtagligt, som att dessa
hos de ursprungligen vindpollinerade blommorna felande
egenskaper förvärfvats såsom lockelsemedel för insekten, sedan
insektbesöken visat sig, af kända skäl, vara för blomman af stor fördel.
Då, som bekant, vissa blommor först under den mörkare
delen af dygnet utsända stark doft såsom hos Habenaria
bifolia och Lonicera Periclymenum, eller därjämte först vid denna
tid då de under dagen hopslagna blommorna öppnas, såsom
hos Nicotiana affinis, så är det ju rimligast att tänka sig dessa
från släktingarnas afvikande och sålunda nyförvärfvade
egenskaper såsom anpassningar för att locka skymnings- eller
nattinsekter, hvartill dessutom de hvita färgerna äro ytterligare
ägnade.
De skaftade och med klibbskifva försedda pollenmassorna
hos en del orchidéer måste ju också tydligen vara en
blommans anpassning för att på säkraste sätt förmedla
pollentransporten, för att nu ej tala om en mängd andra hos just
orchidéer förekommande invecklade anordningar, till hvilkas
uppkomst blomman likaledes måste ha tagit första steget.
Andra bevis i samma riktning äro de dimorfa blommorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
