Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till frågan om blommornas och de pollinerande insekternas inbördes förhållande. Af G. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
FAUNA OCH FLORA
hos Primula veris m. fi. och de trimorfa hos Lythrum
salicaria. Medan blommorna af de olika slagen besökas af insekter
utan åtskillnad, ha dessa växter själfva ökat sina utsikter till
korsbefruktning just genom att skaffa sig blommor med olika
längdförhållanden mellan ståndare och pistiller.
De dioeciska blommor, hvilka, såsom 5a//x-arterna,
polli-neras medels insekter, äro ytterligare exempel på
initiativtagande från växternas sida.
Slutligen kan ifråga om de tallösa formförändringar, genom
hvilka blommor lämpat sig efter en redan för handen varande
organisation hos insekter, erinras om ett särskildt påtagligt fall,
nämligen förhållandet med rödklöfvern. Denna växt har, som
bekant, till den grad afpassat sig för pollinering genom ett enda
slags insekter, nämligen humlorna, att den i saknad af sådana
ej lämnar några grobara frön. Detta fall tycks ju i viss mån
kunna tydas till förmån för åsikten, att humlorna afpassat
längden af sin snabel efter rödklöfverns blommor och ej tvärtom.
Men i betraktande däraf att humlorna ingalunda äro
specialister på klöfver, utan tvärtom besöka blommor af de
mångfaldigaste slag och därför för sin existens på intet sätt äro
beroende at klöfvern, förefaller det snarare troligt, att denna senare
afpassat längden af sina blommor efter dessa stora, öfver allt
allmänna och under större delen af dygnet verksamma bin.
Medgifvas måste emellertid, att tolkningen af uppslaget till
anpassningen, som naturligtvis äfven i detta fall varit ömsesidig
och ej försiggått i ett enda slag, stöter på ansenliga
svårigheter. Men betecknande för föreliggande fråga är, att, medan ett
stort antal blommor för sin pollinering äro hänvisade till ett
tämligen strängt begränsadt antal medhjälpare, det visar sig
svårt att framleta’ exempel på insekter, som uteslutande äro
beroende af ett visst slags blommor.
Hos de insekter, som äga den största betydelsen för
blommornas pollinering, nämligen steklar och fjärilar, kan det ej
betviflas, att mundelarna blifvit förlängda och anpassade till
honungssugning, i samma mån som blommornas byggnad
blifvit allt mer invecklad. Hos steklarna ser man ännu i dag alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
