Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjänstgör morkullan under sin flyttning såsom Goodyera repens fröspridare? Af Gösta Tureson. Med svar af C. A. Hollgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJÄNSTGÖR MORKULLAN SOM FRÖSPRIDARE ? 4 I
tillfällen. Den danska vetenskapsmannen C. H. Ostenfeld säger
också: (Svensk Botanisk Tidskrift. 1808 Bd. 2, H. I.) »Jeg skall
være den förste til at betone fuglenes store betydning som fröspreder
på mindre afståndet d. v. s. afstande, som en fugl tilbagelægger
under sin daglige færden (udenfor trækketiden).»
Hollgrens morkulla skulle kanske på detta sätt kunna sprida
Goodyeran, dock med modifikationen, att denna fröspridning
antagligen i så fall skulle försiggå under natten, då ju morkullan i viss
grad är en nattfågel. Emellertid äro skälen för detta små eller
inga. Det experiment, som utförts med morkullfjädern, äger intet
värde, alldenstund samma fenomen kan iakttagas på de flesta
fågelfjädrar.
På här ofvan anförda grunder måste det anses förhastadt, att
tillskrifva morkullan den betydelse, som Hollgren velat gifva
densamma, blott emedan den råkar att hafva samma utbredning och
förekomst som Goodyera repens.
Jag vill icke själf inlåta mig på några försök att förklara
Goodyerans förekomst vid Halmstad, då sådana utan bevis förblifva just:
som Hollgrens uppsats — en spekulation.
Malmö i januari ig 10.
Göte Tureson.
Till bemötande af ofvanstående genmäle får jag anföra:
Beträffande Morkullans egenskap att vara fröspridare:
att jag aldrig i min uppsats sagt, att undersökningen om
Goodyerafröns vidhäftande vid en fågelfjäder gjordes å en morkullfjäder,
utan gjordes den på en rapphönsfjäder, men antog jag att denna
vidhäftningsegenskap var att finna hos alla fåglar och således äfven
hvad anginge morkullan;
att jag icke med bestämdhet uttalat den meningen, att
morkullan var den, som spridde Goodyeran i ifrågavarande fall utan sade jag,
’»att den fågel, som här ligger närmast till hands att antaga hafva
verkställt spridningen» var morkullan, och detta på grund af de i min
skrift uttalade omständigheterna, och hvad så vidkommer Rödhakens
spridning af Rhamnus frangula, så stöder sig mitt meddelande i
denna sak på faktiska undersökningar och torde därför ej erfordra
något bemötande. En sak i det Turesonska gemnälet kan jag dock
ej härvidlag underlåta att vidröra, den nämligen att fåglarne under
sina flyttningar skulle färdas med tomma magar. En hvar, som
något studerat fågellifvet i naturen, känner väl till, hurusom fåglarne,
isynnerhet under höstflyttningarne, gifva sig god tid, uppehållande
sig längre eller kortare tider på vissa mellanstationer, där föda
bestås dem, hvilken de då flitigt begagna sig af. Såväl med afseende
å morkullan som med rödhaken är detta förhållande förhanden.
C, A. Hollgren.
1 Kursiv, af Ostenfeld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>