Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svansens betydelse och användning hos ryggradsdjuren. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svansens betydelse och användning
hos ryggradsdjuren.
Af
Einar Lönnberg.
(Forts.)
nom däggdjurens klass är svansens
användning ännu mera mångsidigt växlande än inom
någon annan afdelning af ryggradsdjur och ej
sällan har den mer än en funktion. Den,
såsom vi funnit i det föregående, ursprungligaste
funktionen för svansen, nämligen att vara ett
simorgan har den visserligen hos flera däggdjursgrupper, men
denna torde ingenstädes där vara primär. Man kan redan sluta
sig därtill af det faktum, att hos hvalar och sirendjur, hos hvilka
däggdjur svansen i den mest utpräglade grad utgör simorgan,
den bär en horisontal fena, som drifver fram kroppen med
rörelser i vertikal riktning, under det att hos fiskar och andra
lägre ryggradsdjur svansens fenorgan bildar ett vertikalt plan
och dess rörelser ske åt sidorna. Det är uppenbart, att en
direkt förändring från vertikalfena till horisontalfena är
otänkbar. Hvalarnes, liksom sirendjurens förfäder, ha alltså
tydligtvis haft en annan användning för svansen och sedan, när de
öfvergått till att lefva i vatten, har svansen så småningom
sekundärt tillpassat sig härtill. Fosterutvecklingen visar till en
viss grad hvilken väg detta gått. Hvalarnes halfmånformiga
stjärtfena anlägges nämligen ej från början i samma form, som
den uppenbarar sig hos det vuxna djuret, utan är till en
början blott en rundad flik på hvardera sidan om svansspetsen.
Sedan tillväxa dessa flikar och antaga den form, som stjärt-
Fauna och Flora 1910. Häft. 2. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
