Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svansens betydelse och användning hos ryggradsdjuren. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
FAUNA OCH FLORA
Men svansen kan också vara ett passivt värn mot fienders
angrepp. När en myrkotte råkar i fara rullar den ihop sig.
Den långa fjällpansrade svansen täcker då djurets oskyddade
undersida och när dessutom de skarpspetsade fjällen spärras
ut blir myrkotten härigenom ganska oangriplig. Hos en del
bältdjur t. ex. den trebandade (Tolypeutes) passar svansen just
in öppningar i pansaret, när djuren rulla ihop sig till försvar,
och den bildar sålunda en afslutning af skyddsbeväpningen.
Såsom känselorgan tjänstgör svansen säkerligen i mer eller
mindre utpräglad grad hos de däggdjur, som använda den
såsom griporgan och som ha den härvid fungerade delen täckt
af naken hud. Högst står i detta fallet spindelaporna (Ateles),
hos hvilka ju, som redan sagts, svansen är så godt som en
femte hand. Men äfven hos vissa andra däggdjur, hos hvilka
svansen ej är griporgan, kan den vara känselorgan. Hos de
trädklättrande myrkottarne såväl i Asien som i Afrika finnes
en naken fläck, en öppning i fjällpansaret på undersidan af
svansspetsen. De ej klättrande arterna sakna denna fläck. Den
kan sålunda ställas i samband med klättringsförmågan och
tjänar otvifvelaktigt såsom känselorgan.
En egendomlig funktion har svansen hos vissa däggdjur,
nämligen att vara upplagringsplats för fett. Att fettaflagring
äger rum i svansens omgifning är en rätt vanlig sak. Ibland
sker detta ofvanför svansen, såsom t. ex. hos renarne, där ett
tjockt talglager täcker »ryggslutet», ibland på sidorna om
svansen såsom hos vissa fårraser. Men understundom är det svansen
själf, som blir bärare af fettmassan, såsom t. ex. hos
fettsvans-fåren. På Madagaskar finnes ej mindre än tre olika släkten af
halfapor, om hvilka detsamma gäller. Hos ett af dessa
Chiro-gale, »råttlemuren», som är ungefär af ett marsvins storlek, är
svansen vid basen »enormt uppsvälld», säger en engelsk
författare, och på det där lagrade fettet lefver djuret under torrtiden,
då det ligger i ett slags dvala. Samma sak ungefär gäller om
Microcebus, dvärglemurerna, (en del ej mer än 13 — 14 cm. långa),
och Opolemur, fettsvanslemurerna. De lefva af frukt och
insekter, som det är ondt om under torrtiden, och därför ha de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
