- Project Runeberg -  Fauna och flora / Femte årgången. 1910 /
132

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några iakttagelser om slagugglan, Syrnium uralense Pall. Af Alarik Behm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132 FAUNA OCH FLORA

väg till nattkvist och bekikas intresseradt af ugglorna. Sina
grannar i burarne bredvid, bergufvarna, kattugglorna och
korparne, hvilka alla nu äro i liflig rörelse, bry de sig
däremot ej om. Så flyger honan åter ned och börjar på samma
sätt som förut att äta snö. Därmed sysselsätter hon sig nu
längre tid än förra gången och hanen flyttar sig därunder några
gånger. Plötsligt låter han höra detta starka, fulltoniga läte
som ofvan är beskrifvet, flera gånger upprepadt. Nu flyger
äfven han ned på marken, hugger sig en half råtta och förtär
den med god aptit. Flyger sedan upp och sätter sig på
holkens tak. Honan slutar nu ändtligen sitt skrapande i snön
och öfvergår till den andra råtthalfvan. Med denna flyger hon
upp på holkens sittpinne; det blir medels några knirkande
läten ett litet samtal mellan makarne, hvilket resulterar däri,
att honan flyger bort och sätter sig på en gren, där hon i lugn
och ro förtär sin portion. Hanen åter flyttar ned på sittpinnen
och flyger efter några minuter in i holken. Klockan är nu
öfver sju. Det har mörknat rätt betydligt, korphanen har satt
sig bredvid sin rufvande hona, riptupparne skratta åt hvarandra
i sina burar, lohanarnes vrål blandar sig med vargarnes tjut,
och från småfågelburen därinne i skogen höras taltrastens
starka, melodiska slag. —

Under den följande tiden syntes ej honan vidare ute. Nära
en vecka förgick utan att hon intog någon föda. Den 31 mars
på e. m. låg äfven hanen inne. Den 1 april kl. 8 på aftonen
flög hanen in och —jag kan säga — i samma ögonblick honan
ut. Aflösningen skedde blixtsnabbt och fullkomligt ljudlöst.
Den 3 kom hon ut vid half fyra tiden på eftermiddagen, flög
några slag omkring i buren, putsade sig omsorgsfullt,
afleve-rerade en boll och visade äfven på annat sätt oförtydbart att
hon nu åter börjat äta. Efter 10 minuter flög hon åter in.
Stark dagsmeja var denna dag rådande. — De följande
aftnarne kom honan vanligen ut vid sextiden eller något senare
och aflösningen försiggick alltid såsom ofvan beskrifvits. Den
9 på morgonen låg äfven hanen inne. — Då jag på
förmiddagen den 19 april kom upp till buren, satt hanen på en gren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:18:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1910/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free