Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några iakttagelser om slagugglan, Syrnium uralense Pall. Af Alarik Behm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA IAKTTAGELSER OM SLAGUGGLAN (sYRNIUM URALENSE PALL.) 133
och lät höra ett läte som jag ej förut hört. Det var svagt
och doft och skulle kunna skrifvas som »popopopo, popopopo»
ofta upprepadt. Endast då jag stod helt nära buren, kunde
jag uppfatta detsamma; på en 8—10 meters afstånd var det
omöjligt att höra det, ehuru jag väl såg, att hans strupfjädrar
rörde sig vid ljudets frambringande. Tidigt på morgonen den
22 hördes inifrån holken ett hest skrockande läte, hvilket dock
på intet sätt berörde den på sin gren i olympiskt lugn sittande
hanen. På f. m. samma dag kom honan ut under ett par
minuter och afgaf lysande prof på en god matsmältning
Den 26 flög honan flera gånger in och ut i holken, och då jag
följande kväll kom upp till buren, satt hanen och slet i ett
råttlår. Efter några minuter flyger han med råttlåret i näbbet
till sittpinnen, sticker in hufvudet i holköppningen och aflämnar
den läckra biten. Samtidigt hörs därinifrån åter samma
skrockande. Hanen flyger nu därifrån, återvänder dock inom kort
och flyger in i holken, inifrån hvilken nu tydligt höres ett svagt
spädt pipande. Efter en stund kommer hanen åter ut med
råttköttet. Den 28 och 29 låg äfven hanen inne mest hela
dagen; på aftonen sistnämnda dag, då han åter kommit ut, höres
först hans svaga »popopopo, popopopo» och senare det
kraftiga »duhduh... dudüdduduruduh». Den 1 maj hittade jag på
marken i buren skalresterna af ett ägg, som tydligen blifvit
kläckt. På aftonen samma dag var honan ute, satt nere på
marken och åt med god aptit. Flög sedan upp och satte sig
bredvid hanen och smällde flera gånger med näbbet, hvarpå
hanen genast flög in i holken. Då fåglarna följande dag voro
ute i buren beslöt jag undersöka holken. Jag påträffade då
ett obefruktadt ägg samt ännu några rester af det föregående
dag funna skalet. Äggets längd och tjocklek var 50 och
42 Va m. m.
Den 4 maj dog helt plötsligt honan. Under hela maj
månad kunde man om aftnarna höra hanens fulltoniga läte, med
hvilket han liksom ville kalla på sin bortgångna maka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
